Spaniens högerregering pressas av elev- och studentkampen.
Mindre än ett dygn efter studenternas strejker 8 mars tömdes återigen klassrum och föreläsningssalar i Spanien.
Detta blev den tredje utbildningsstrejken på mindre än ett år. De två tidigare strejkerna den 26 oktober och den 24 november 2016 ledde till att extraproven som skulle införas på olika nivåer i utbildningssystemet och som skulle väga tyngre än betygen stoppades innan de hann träda i kraft.
De fortsatta protesterna riktar sig mot ”trippelalliansens” (PP, PSOE och Ciudadanos) ”statliga utbildningspakt” som innebär fortsatta nedskärningar i den offentliga utbildningen. Strejken omfattade hela utbildningssystemet, men deltagandet var som högst på universiteten där 85 procent av studenterna strejkade. Universitetsavgifterna har på 6 år ökat med 60 procent och runt 100 000 studenter har tvingats avbryta sina studier då de inte kan betala avgifterna.
Ett av kraven från elev- och studentfacket som organiserade strejkerna är återanställandet av de över 30 000 lärare som avskedats sedan PP-regeringen tillträdde 2011.
Nytt för den här strejken var att även lärarna deltog. Den senaste lärarstrejken var för fyra år sedan. Strejken uppmätte cirka 65 procents deltagande bland lärare och professorer.
Utbildningsministern Iñigo Méndez de Vigo beskrev strejken som ”obetydlig”. Han gör en Trump och skapar sina egna fakta då sanningen är att det under den 9 mars hölls manifestationer på över 70 platser runt om i Spanien med omkring 100 000 deltagare: elever, studenter, lärare, professorer och föräldrar. ■
