Samtidigt som regeringen tvingas erkänna att fler kommer att förlora sina jobb blir det mindre pengar till att bekämpa arbetslösheten och det blir mindre pengar till arbetslöshetsförsäkringen.
Företagen får sänkt bolagsskatt och arbetsgivaravgift motsvarande 16 miljarder kronor.
De som tjänar mer än 31 700 kronor i månaden får en tusenlapp i sänkt skatt. De som tjänar 41 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 1 110 kronor nästa år.
– Förlorare är arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter, var Ann-Sofie Magnussons, privatekonom vid Ikano-banken, kommentar till budgeten i Aftonbaldet i måndags.
Några som var nöjda med budgeten var Svenskt Näringsliv, högerrege-ringen fick högsta betyg av arbetsgi- varna.
Regeringens nya budget är en välkommen och nödvändig injektion, sa Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström i sin budgetkommentar.
Regeringen talar om att det ska ”löna sig att arbeta” när det handlar om att det ska löna sig att vara rik. Med de nya skattesänkningar jämte tidigare beslutade skattesänkningar får högavlönade som bor i lyxvilla 30 000-40 000 kronor mer nästa år.
Lågavlönade får en skattesänkning som är mindre än två hundralappar och exempelvis pensionärerna får bara några tjugolappar i sänkt skatt. Dessa skattesänkningar äts snabbt upp av prisökningar och höjda skatter. Men i regeringens nyspråk är knappt 70 kronor till pensionärerna ”en kraftfull satsning på de äldre”.
Det första högeralliansen gjorde i regeringsställning var att göra a-kassan dubbelt så dyr och dubbelt så dålig. Detta för att kunna genomföra den första stora skattesänkningen för högavlönade.
De första försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen följdes snart av nya.
Så sent som i år beslöts att deltidsarbetslösa bara ska kunna få a-kassa under högst 75 dagar om de inte har barn under 18 år. Samtidigt med sämre villkor för deltidsarbetslösa blev det fler dagar utan ersättning för den som börjar en ny period med a-kassa, då antalet karensdagar ökade från fem till sju.
I år tar regeringen nästan en miljard kronor från de deltidsarbetslösa, nästa år 3,9 miljarder kronor och året därpå 4,1 miljarder. Det är det som regeringen kallar ”besparingar”.
Sämre sjukförsäkring ska ”spara” 1,9 miljarder kronor i år, 2,5 miljarder 2009 och 2,4 miljarder 2010.
Även i fortsättningen är det alltså framför allt arbetslösa och sjuka som ska finansiera de rikas skattesänkning-ar.
Under högerregeringens tid vid makten har 500 000 personer tvingats ut ur a-kassan. De flesta på grund av att de inte längre har råd att vara med.
I det nya budgetförslaget annonserar regeringen en sänkning av a-kasseavgiften med 50 kronor i månaden från den 1 juli 2009, efter att ha höjt densamma med uppemot 300 kronor.
Den lilla sänkningen är ett slag i luften och ett desperat försök från regeringen att mildra effekten av sin egen politik.
Men sänkningen kanske inte gäller alla, det är till exempel oklart om det blir en sänkning för dem som är med i Hotell- och restauranganställdas a-kassa.
– Vi måste dock komma ihåg att regeringen har infört ett system som innebär att avgiften till a-kassan höjs om arbetslösheten ökar. Detta drabbar byggnadsarbetare särskilt hårt. När arbetslösheten ökar i byggbranschen kommer regeringens sänkning omedelbart att ätas upp av höjda avgifter till a-kassan, som Byggnads ordförande Hans Tilly har påpekat.
Högerns klasspolitik har bäddat för en snabb social kris när konjunkturen nu vänder och jobben blir färre.
Enligt en undersökning som vänsterpartiet låtit göra har den rikaste tiondelen av befolkningen fått 5 000 kronor mer i plånboken under högerregeringens två första år. En stor del av denna inkomstförstärkning kommer från regeringens skattesänkningar.
Under samma tid har de 30 procent av befolkningen som har lägst inkomster inte ens fått en hundralapp mer i månaden. Många lågavlönade har inte ens fått det. När det var halvtid för högerregeringen hade antalet fattiga ökat med 146 000.
Med den nya budgeten drar de i ”Topp 10”-ligan ifrån än mer och antalet som lever på eller under marginalen ökar.
Per Olsson