Ny lag kan stänga skyddade boenden

Av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Lagförslaget som kan komma att stänga skyddade boenden under nästa år handlar om tillsynskrav och utredning om barn i skyddade boenden. En byråkrati till följd av marknadens kaos med sken om att skydda barn till våldsutsatta föräldrar (läs kvinnor) kan dra undan benen för kvinnojourer och våldsutsatta kvinnor. Tillsammans med bristande finansiering sätter den blåbruna regeringen ännu en spik i kistan för utsatta grupper i samhället.

Offensiv har tidigare rapporterat om lagförslaget om nya regler för skyddat boende. Regeringen klubbade igenom förslaget som proposition i slutet av oktober och föreslås träda i kraft från den 1 april 2024, vilket betyder att ett beslut från riksdagen kan komma snart. 

Förslaget heter vilseledande nog ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”. Snarare handlar det om stärkt juridisk kontroll av boenden och barn som tvingas till skyddat boende på grund av en våldsam förälder (läs pappan). Hela förslaget har kritiserats av bland andra Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Förslaget innebär bland annat att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) måste ge tillstånd för den som ska bedriva skyddat boende. En del av kritiken handlar om att våldsutsatta kvinnor behandlas som tvångsintagna eller sjuka personer som kräver tillsyn då boendena likställs med vård- och behandlingsboenden. Den andra stora delen handlar om barns rättigheter. Att barn till våldsutsatta kvinnor, vilket även innebär att barnen är utsatta av liknande våld eller våldet mot mamman, kommer att vara tvungna att av socialtjänsten bli “placerade” med sin mamma på skyddat boende. Placeringen är juridisk för att den andra, våldsutövande, föräldern inte har medgivit rätt till att barnet flyttar. Kritiken från exempelvis Roks har varit att det möjliggör ett försvårande då den andra föräldern kan överklaga ett juridiskt beslut.

Boden är ett av alla ställen där framtiden ser mörk ut om lagförslaget går igenom. Offensiv har träffat en aktiv volontär från kvinnojouren, som tillhör den andra stora riksorganisationen för kvinnojourer, Unizon. Boendet i Boden är inte stängt ännu, men hotas av nedläggning på grund av de nya reglerna. Kostnaden som lagförslaget skulle medföra skulle vara droppen.

– Vi skulle behöva gå från en till tre heltidsanställda för att följa reglerna om tillsyn. 

Just ökade kostnader är en stor del av förslaget. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har beräknat att lagen skulle behöva att det tillsätts 2,4 miljarder kronor per år för att vara möjlig att genomföra. Regeringen föreslår att endast 335,5 miljone kronor anslås. Pengarna ska heller inte öronmärkas, utan kan användas av kommunerna för att täppa till övriga hål i alla väntande nedskärningar. Kvinnojourer är beroende av kommunala och i förlängningen statliga medel. För exempelvis Bodens kvinnojour kan det helt enkelt vara som att mattan rycks undan. 

– Vi ansöker från år till år så vi vet inte vilka pengar vi får för nästa år, vilket gör det väldigt osäkert.

Även i Boden anses lagförslaget, som kan tvinga dem att stänga boendet, vara snedvridet:

– Det handlar om kvinnor som kan ta hand om sig själva, det är frivilliga boenden om man säger så, vi låser ju inte in någon.

En annan del av lagförslagets grund är att det är marknadskaoset som har tvingat fram en byråkratisering av skydd mot mäns våld mot kvinnor, då närmare hälften av alla skyddade boenden nu köps av privata aktörer. Dessa har stått för 100 procent av all inkommen kritik. Så istället för att låta kunniga organisationer som kämpar mot mäns våld mot kvinnor driva boenden så tillåts företag som bara är ute efter vinsten, som dessutom kräver en kostsam kontroll av myndigheter. Men med den blåbruna regeringen som nu även vill riva upp målet om att stoppa mäns våld mot kvinnor är det föga förvånande.