av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv
Den 1 juli 2017 trädde en ny lag i kraft – avlägsnande vid otillåten bosättning. Lagen ger markägare, som en kommun, ökade möjligheter till att avlägsna personer och deras bosättningar genom att anmäla till Kronofogdemyndigheten, utan att behöva lämna personuppgifter om bosättaren.
Lagen är speciellt utformad för att snabbt kunna riva kojor och skjul, och flytta på de hemlösa EU-medborgare, ofta romer från Rumänien, som bor i dem.
Detta har lett till att bosättningar snabbt demoleras, utan hänsyn till om några personliga ägodelar förstörs eller försvinner i processen. Rivningarna är traumatiska, och skapar stora problem för de boende att snabbt hitta en ny sovplats utan sina tillhörigheter, vilket Dagens Arena nyligen har rapporterat om.
Offensiv har pratat med Effi Iliou, som tidigare har arbetat som projektledare och uppsökare för EU-medborgare.
– Idag är det vanligt att folk flyttas runt, drivs bort och tvingas bygga nytt igen. Förr kunde bosättningar finnas en längre tid på samma plats. Men de får aldrig vara ifred längre för det är alltid någon som ringer polisen, som då ska ge en varning och ge bosättarna en chans att flytta på sig. Gör de inte det kommer de tillbaka och river allt, och många meddelar att de aldrig fick en varning, eller att de bor flera på en plats men där bara en person varnades.
– Många undviker härbärgen för att de är rädda för stölder, eller för att sova i en sovsal med människor som de inte känner. De vill hellre bo med familjen ute i naturen. Att ständigt flytta på dem är ingen lösning. Mycket av det nödvändiga arbetet är akut och de nuvarande lösningarna är inte särskilt långsiktiga.
– Oavsett om man är bosatt i Sverige eller bor tillfälligt i en koja i skogen måste vi se till att det finns tillgång till rent vatten, el och toaletter, som alla har rätt till.
– De har också rätt att inte ständigt trakasseras, flyttas på, få sina bosättningar rivna och ägodelar förstörda. Det gäller att börja i rätt ände, och inte skapa en omöjlig levnadssituation för de allra mest utsatta.
Att hemlösa EU-medborgares bosättningar flyttas på går hand i hand med annan reaktionär politik som genomsyrar dagens kapitalistiska samhälle, som tiggeriförbud, fientlig arkitektur (små obekväma bänkar, spikar på sittytor), urholkad välfärd, bostadskris, och ett etablerat förakt från härskarklassen mot de som behöver bidrag för att leva.
Bara i ett socialistiskt samhälle, ”från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”, kan människor leva fritt från fattigdom, förföljelse och misär.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.