Till sist fick sopgubbarnas kamp mot försämrade löner och villkor också staden att backa. Nu säger man upp avtalet med Resta AB, föreaget som ville sänka de anställdas löner med 7 000 kronor i månaden.I vintras ställde sig Arbetsdomstolen på arbetsgivarens sida och sa att de enorma lönesänkningarna var förenliga med kollektivavtalet. När nu staden backar från den upphandling som satte ramarna för avtalet som AD godkände, är det en viktig seger för sopgubbarna – och ett kvitto på att kamp lönar sig.
– Det känns jäkligt skönt, säger Markus Liss, som fram till nu har arbetat för Resta.
Markus Liss och de andra sopgubbarna varnade redan från början Stockholms stad för att budet var för lågt.
– Ni får ingen oxfilé för happy meal-pris, sa vi, och uppmanade politikerna att värdesätta vårt yrkeskunnande.
Det gjorde inte Stockholms stad – då. Staden accepterade Restas bud, som låg hela 25 procent under den billigaste konkurrentens. I jakten på lägre kostnader attackerade Resta gång på gång de anställdas rättigheter. Förutom frågan om de uteblivna lönerna, har Resta också velat förlänga arbetstiden och ge nyanställd personal sämre villkor.
– Dessutom har de hackat sönder ackordet och tagit in personer från Östeuropa som fått jobba för 50-60 kronor i timmen, säger Markus Liss.
Men det fick allvarliga konsekvenser. I våras mottog Stockholms stad 3 000 anmälningar om brister i sophämtningen – varje vecka.
Att stockholms stad bryter ett avtal med en leverantör är historiskt. Men det illustrerar hur entreprenader och privatiseringar till slut resulterar i ett helt ohållbart underbudssystem.
Hur framtiden ser ut tror Markus Liss beror på hur det går i höstens val, men han tror inte att det blir något nytt skambud:
– Det vore politiskt självmord! Men just nu vet vi ingenting om vem som tar över.
Har du några tips till andra anställda som kämpar mot usla upphandlingar och lönedumpning?
– Samla bevis, se till att ha riktiga fakta på vad som händer. Ställ krav på att politikerna som upphandlar gör kontroller. Framförallt är det viktigt att hålla ihop, att snacka mycket. Vi har pratat så mycket om det här nu att man nästan börjar tycka att det skulle vara skönt att få prata lite fotboll i lunchrummet!
Stockholms sopgubbar har visat att det går att sätta ner foten. Om deras exempel sprider sig, betyder det att företag som tar över offentlig service inte längre kan pressa priserna på de anställdas bekostnad.
Ulrika Waaranperä
