Nya attacker på arbetslösa

Av MIRANDA SCHENK // Artikel i Offensiv

Arbetslösheten ökar i Sverige. Företag och politiker talar om ”matchningsproblematik” i kompetens, att fler behöver ”motiveras” att jobba och försämrar nu a-kassan. Samtidigt flyr utbildade vårdjobbens stress och ohållbara scheman, lärare varslas och konkurserna ökar.

Sveriges nuvarande arbetslöshet på 8,9 procent är den fjärde högsta siffran inom EU. Bland långtidsarbetslösa, funktionsnedsatta, utrikesfödda och människor utan gymnasial utbildning återfinns de värst drabbade. Men de är långt ifrån ensamma. Unga har svårt att hitta sitt första jobb och även bland akademiker stiger arbetslösheten. Människor över 55 års ålder utgör en allt större del av de arbetslösa. De anses ha lägre konkurrenskraft på arbetsmarknaden, samtidigt som pensionsåldern höjs och de måste jobba allt högre upp i åldrarna i hopp om att få en pension som det går att leva på.
Trots det hör man var och varannan dag om hur företag har svårt att hitta personal och om branscher med akut personalbrist. Man säger att arbetsmarknaden har en matchningsproblematik, att arbetssökande inte har den kompetens som marknaden vill ha. Detta hoppas regeringen åtgärda med bland annat fler platser på yrkesutbildningar, vilket må vara en god idé, men i många branscher är problemet inte så enkelt som en brist på kompetent arbetskraft.

Utbildad personal flyr vården på grund av en alltför hög arbetsbelastning och ohållbara scheman; behöriga lärare får allt svårare att få en tjänst när besparingar inom skolan leder till minskad personaltäthet och en ökad andel obehöriga lärare som är billigare att anställa.
Trösklarna in på arbetsmarknaden har också höjts när enkla, men nödvändiga, jobb antingen helt har effektiviserats bort eller bakats in i andra tjänster med högre kompetenskrav – och som därmed även har ökat arbetsbelastningen för de tjänsterna.
Konkurserna ökade förra året och antalet var det högsta som någonsin uppmätts i Sverige.

I sann moderatanda går en stor del av regeringens planerade åtgärder även ut på att göra det svårare att vara arbetslös, för att folk ska ”motiveras” till en anställning. Till exempel ska nyanlända i framtiden stegvis ges tillgång till stöd från socialförsäkringen, som barnbidrag eller sjukpenning, genom arbete eller studier.
Redan i höst börjar de nya reglerna för a-kassan att gälla. Bortsett från att fler kommer kunna få ersättning än idag tack vare en ändrad kvalificeringsgrund kommer ändringarna att innebära en försämring för de allra flesta – med lägre ersättning och under en kortare period.
De vill även införa hårdare konsekvenser för de som anses missköta sitt arbetssökande genom att exempelvis tacka nej till en erbjuden insats – trots att arbetsmarknadsminister Mats Persson på en pressträff själv medger att den tredjedel av de långtidsarbetslösa som inte deltar i någon aktivitet via Arbetsförmedlingen inte nödvändigtvis aktivt har tackat nej, utan kanske helt enkelt inte har erbjudits någon aktivitet.
Även för försörjningsstöd planerar de att införa ett aktivitetskrav, något som många kommuner redan tillämpar. Regeringens förslag kräver dock aktiviteter som leder närmare utbildning eller arbete, vilket ökar risken att sjuka som nekas stöd från Försäkringskassan tvingas ut på arbetsmarknaden.■

Sveriges arbetslöshet 8,9 procent är fjärde högsta i Europa.