Den så kallade jobbpolitiken stakar ut en väg mot låglönemarknad och nyfattigdom.
Med sin nya budget tar regeringen ytterligare ett steg mot låglönejobb. Fortsatta försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska helt enkelt tvinga människor att ta vilket jobb som helst till vilken lön som helst.
”Regeringens metoder är stundtals brutala. Finansminister Anders Borg räknar exempelvis med att spara fyra miljarder kronor på de nya, skärpta reglerna för deltidsarbetslösa”, anmärkte Aftonbladet den 20 september.
Låglönemarknad
I budgeten döljer man inte ens att syftet med den nya sänkningen av a-kassan är att pressa ned lönerna och att det ska kosta att vara arbetslös.Den drastiska försämringen av villkoren för deltidsarbetslösa drabbar särskilt lågavlönade kvinnor.
I augusti i år fanns det sammanlagt 55 000 deltidsarbetslösa, 43 000 av dem var kvinnor.
Vidare finns många timanställda som ibland får ersättning från a-kassan. Regeringen menar att det totalt rör sig om 100 000 deltidsarbetslösa.
Utöver detta finns det uppemot 200 000 som mot sin vilja tvingats arbeta deltid. Även här är kvinnorna i majoritet.
Straffar arbetslösa
Men istället för flera fasta heltidsjobb till en lön som det går att leva på, väljer regeringen att straffa de deltidsarbetslösa och göra det än lättare för arbetsgivarna att anställa personal under kort tid.– Regeringen väljer också att ge sig på de deltidsarbetslösa. Våra medlemmar, som ofta är kvinnor med invandrarbakgrund, jobbar i snitt 55 procent av en heltid. Många av dem vill jobba mer, men måste ibland ta till a-kassa eftersom man förvägras heltid. Att de redan efter 75 dagar ska mista sin a-kassa samtidigt som regeringen skryter över en bra ekonomi och har råd med skattesänkningar är inget annat än cyniskt, som Ella Niia, förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket, sa i en kommentar till regeringens budget.
Detta föreslår regeringen:
Antalet ersättningsdagar för deltidsarbetslösa minskar från dagens 300 till 75, vilket gör att maxtiden för halvtidsarbetslösa blir åtta månader. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2008.Dessutom införs ytterligare två karensdagar – från fem till sju – i a-kassan. Det innebär att ersättningen vid arbetslöshet den första månaden bara blir 10 000 kronor för den som idag tjänar 20 000 kronor i månaden.
Efter att ha chockhöjt avgifterna till de olika a-kassorna, signalerar regeringen att avgiften till vissa a-kassor ska sänkas med 50 till 100 kronor i månaden från den 1 juli nästa år (medan några, där arbetslösheten inte sjunkit lika mycket, får höjd). Den nya avgiften blir ”rörlig”, vilket betyder att ju större risk för arbetslöshet desto högre avgift.
”Den nya rörliga arbetslöshetsavgiften i de 36 olika a-kassorna innebär att höga lönehöjningar som ger högre arbetslöshet ska straffa sig i form av högre arbetslöshetsavgift” summerade Göteborgs-Posten den 22 september regeringens förslag.
Per Olsson