Gång på gång slår elpriset nya rekord. Kring den 20 augusti passerades gränsen 80 öre per kilowattimme. Detta är nära tre gånger så mycket som förra året vid denna tid. Det innebär att de tre stora elbolagen skär guld med täljkniv. Varje kilowattimme vattenkraftsel kostar nämligen, precis som förra året, bara runt fem öre att producera. Nu måste marknadshaveriet på elmarknadens snabbstoppas inför den kommande vintern.
Elbolagen skyller på lite vatten i kraftverksmagasinen och kärnreaktorer som stoppats på grund av säkerhetsbrister under sommaren. Men ont om vatten i magasinen har det varit så sent som somrarna 2002 och 2003, men då med mycket lägre elpriser.
Enligt borgerligt ekonomiskt tänkande borde elpriset sättas utifrån vad det kostar att tillverka ytterligare en kilowattimme el, det vill säga den dyraste anläggningen i drift. Men saken är att det i princip inte finns någon elproduktion som är så dyr som dagens elprisnivåer.
Den oberoende energikonsulten Roger Fredriksson har slagit huvudet på spiken i flera tidningsintervjuer de senaste månaderna. Han konstaterar att torka, stoppade kärnreaktorer och systemet med utsläppsrätter bara höjer kostnaden för elproduktionen med några enstaka ören, samtidigt som elpriset stigit med nästan en 50-öring jämfört med förra året.
Vinnarna är elbolagen
De stora vinnarna är elbolagen. Den övervägande delen av elen i Sverige kommer från vattenkraft och kärnkraft och kostar fem till tio öre att producera per kilowattimme. Dagens elpriser gör att de tre stora elbolagen – Vattenfall, Fortum och Eon – förväntas göra en vinst på 64 miljarder kronor i år.De höjda elpriserna riskerar att slå djupa hål i hushållens ekonomi. För dem som bor i eluppvärmda småhus kan kostnaderna med dagens elpriser öka med 10 000 kronor jämfört med förra året.
Det dyrbara praktfiaskot som den så kallade avregleringen av elmarknaden har inneburit har till och med fått samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att bli bekymrad.
– Tilltron att marknaden skulle lösa det var stark. Jag är självkritisk och jag trodde att avreglering skulle leda till ökad konkurrens. Men då köpte de tre stora kraftbolagen upp många småbolag, säger Sahlin till Svenska Dagbladet 22 augusti.
Även om Sahlin är självkritisk är det ingenting som antyder att regeringen kommer att ta något som helst initiativ för att sätta stopp för det kaos som avregleringen har skapat. Det som skulle krävas nu är en krisplan för att förhindra att marknadskaoset slår ytterligare hål i löntagarnas plånböcker och fördröjer en omställning av energisystemet. Några av de viktigaste punkterna i ett sådant program är:
• Återinför reglerade elpriser omedelbart.
Hushåll och industrier behöver stabila och rimliga elpriser.
Dra in supervinsterna
• Inför en skarp beskattning av elbolagens supervinster.De vinster som tagits ur hushållens plånböcker måste dras in till samhället för att bland annat ställa om energisystemet.
• Öka stödet kraftigt för att ställa om uppvärmningen av bostäder från olja och direktverkande el.
Här finns el motsvarande ungefär tre kärnreaktorer att spara.
• Samhället måste upprätta en plan för energihushållning och utbyggnad av vindkraft och bioenergi.
Detta kräver inflytande för löntagarrepresentanter och miljöorganisationer.
• De privatägda elmonopolen måste förstatligas.
Krister Ahrén
