foto: Natalia Medina
Nya Gymnasielagen får till sist tillämpas, men många och omfattande problem återstår – fortsatt kamp krävs.
Efter över två månader av plågsam väntan har nu Migrationsöverdomstolen gett Nya Gymnasielagen (NGL) grönt ljus. Flera tusen ensamkommande, som uppfyller den lagens många snäva kriterier, kan nu åter hoppas på att få stanna och bygga ett någorlunda normalt liv i Sverige.
Många andra faller utanför, och problem som hemlöshet och otrygghet kvarstår även för många av dem som i och med sin NGL-ansökan förvandlas från ”asylsökande” till ”tillståndssökande” med mindre rättigheter. Kampen måste fortsätta för ett omedelbart utvisningsstopp, för bostäder, skola och vård, och permanenta uppehållstillstånd för alla som är på flykt i Sverige – för en ny, medmänsklig flyktingpolitik.
Den 25 september meddelade Migrationsöverdomstolen att den så kallade Nya Gymnasielagen får tillämpas. Lagen har varit ”pausad” i väntan på den här domen sedan den 18 juli, bara ett par veckor efter att den började gälla. Anledningen var att två Migrationsdomstolar vägrade döma enligt lagen med argument om att den var dåligt förberedd och kunde strida mot EU:s lagar.
Migrationsverket säger till SVT att de nu sätter igång och behandlar de 8 453 ansökningar som legat och väntat. De räknar med att många kommer att få bifall. Innan arbetet pausades hann bara ett tiotal ansökningar få bifall. Ytterligare drygt 1 100 som har ansökt har fått avslag trots ”pausen”. Lagen är tillfällig, så möjligheten att ansöka finns bara fram till och med den 30 september.
Det var den stora proteströrelsen mot utvisningspolitiken, som sattes igång av Ung i Sveriges sittstrejk mot utvisningarna, under förra hösten som pressade den dåvarande S-MP-regeringen att backa ett halvt steg genom att ta fram den nya gymnasielagen. Men samtidigt som lagen är ett framsteg för kampen har flera steg bakåt också bakats in. Ansökningar på NGL förnekar de sökande rätten till asyl. Istället för behovet av skydd från krig och lidande är det frågor om du klarar skolan, om hur snabbt du kan börja arbeta och ”bli lönsam” som gäller under nya gymnasielagen.
Att protesterna har fortsatt, med en ny omgång sittstrejk utanför riksdagen i augusti, nya upprop och demonstrationer på gång har helt säkert bidragit till Migrationsöverdomstolens beslut.
Varje chans att få stanna är såklart välkommen, men den fruktansvärda situation som tusentals unga på flykt befunnit sig i under sommaren och hösten visar tydligt hur NGL är som ett ynka dåligt plåster på en kropp som håller på att helt slitas sönder. Den som har fått utvisningsbeslut och därmed förlorat rätten till eventuell skolgång, ekonomiskt stöd och boende från Migrationsverket återfår inte de här möjligheterna om hen ansökt på nya gymnasielagen.
Tanken med lagen är att de som väntar på svar om nya gymnasielagen istället ska kunna få försörjningsstöd via kommunerna (som får pengar av staten), men långt ifrån alla kommuner ger stöd. En del ger försörjningsstöd på 50-60 kronor per dag, men ingen bostad. Medan hösten blir kallare sover allt fler unga utomhus, i parkeringshus eller inklämda hos vänner, utan pengar till mat eller andra nödvändigheter.
Under de här förhållandena förväntas de prestera i skolan, hålla sig friska (eftersom de som ”tillståndssökande” inte har någon egentlig rätt till sjukvård) och bli ”integrerade”. Allt fler lever också gömda, eller försöker fly på nytt till andra länder i Europa.
Samtidigt fortsätter utvisningar att genomföras under allt brutalare former. Asylaktivister rapporterar om flera fall där intagna på flyktingfängelser utan förvarning tvingats på plan iförda hand- och fotfängsel och med plastpåse på huvudet. Säkerhetsläget i Afghanistan, där de flesta med utvisningsbeslut har sitt ursprung, blir allt värre. Den senaste FN-rapporten befarar att dödssiffran för civila kan nå 20 000 i år, och konstaterar att det är livsfarligt att tvingas till huvudstaden Kabul (utvisningarnas destination) som ”internflykting”.
När nu lagen gäller är självklara följdkrav att alla kommuner tvingas ta sitt ansvar och ordna boende och alla andra grundläggande behov för de som ansökt. Migrationsverket måste också tvingas erkänna att det råder krig i Afghanistan och stoppa alla deportationer dit. Det är upptrappad kamp som kan tvinga fram de här, och andra beslut som desperat behövs.
Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv kommer att fortsätta driva på för att samla till enade protester för amnesti för alla som är på flykt i Sverige, för gemensam kamp för asyl, bra bostäder, skola, vård och arbete åt alla, mot rasism och det omänskliga kapitalistiska systemet.
Den 8 oktober äger en alleuropeisk protestdag mot utvisningarna rum. I flera svenska städer kommer manifestationer att äga rum – håll utkik på Ung i Sveriges Facebooksida för din lokala ort. Hittills:
Stockholm: kl 18.30 Sergels torg
Luleå: kl 18.00 Gula paviljongen
