Nya hot om marknadshyra

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Hyreskampen ställs inför nya utmaningar. Trots att marknadshyra i nyproduktion stoppades genom kamp och politiskt uppror 2021 har fastighetsbolagen fått så mycket självförtroende och ekonomisk makt genom åren som de mer och mer använder sig av. Att de likt hungriga vargar vädrar en slutstrid mot förhandlingssystemet – för att krossa Hyresgästföreningen och de förhandlade hyrorna – är lätt att se. Frågan är hur Hyresgästföreningen förbereder sig.

Hyresgästföreningen förbereder sig dåligt. Istället för att fira framgången 2021, där marknadshyror stoppades, gick Hyresgästföreningen bakom ryggen på hyresgästerna och slöt i hemlighet ett trepartsavtal (Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och privata Fastighetsägarna) om nya principer i hyresförhandlingarna. Det är dessa som hyresvärdarna nu hänvisar till.
Fastighetsägarna kräver 12 procent i hyreshöjningar och hänvisar till avtalet där de påstår att räntekostnader och kostnader för fastighetsskötsel ska ligga till grund för hyreshöjningar. Men förra året – då historiskt låga räntekostnader fortfarande utmärkte sig i bolagens bokföring – lät det annorlunda. Då fick de igenom de högsta hyreshöjningarna på 30 år med hänvisning till förväntade kostnader.

Fler förhandlingar än någonsin är strandade och kommer att avgöras för allmännyttans del i Hyreskommittén och för de privata av en så kallad oberoende skiljeman. Skillnaden är att Hyreskommittén är sammansatt av hyresmarknadens parter, medan skiljemannen är utsedd av hyresnämnden. I båda fallen leder det till högre hyror. Hyrorna i landet som har förhandlats fram ligger på 5,09 procent i snitt och det är ungefär där som strandade hyrorna också kommer att ligga.
När fastighetsägarna ger sig in på att driva igenom marknadshyror – som inte alls är förhandlade, utan sätts ensidigt av bolagen – kommer de använda faktumet att redan i dagens system strandas en så stor andel av hyresförhandlingarna och hyrorna att de sätts av kommittén och skiljemannen.
Ett annat argument de också redan har börjat använda är från sommarens hyresrån, när bolagen Heimstaden, ­Willhem, Victoriahem, Trianon, Kansli­huset och Rosengårds fastigheter, alla i Skåne, skickade ut hyresavier med en extra hyreshöjning som inte var förhandlad av Hyresgästföreningen – en så kallad direktavisering. Hyresgästföreningen lyckades till slut få hyresvärdarna att backa och att de hyresgäster som betalade ska kompenseras 2024.
Men vad bolagen kommer att använda är det faktum att 72 till 90 procent av hyresgästerna inte följde Hyresgästföreningens uppmaning om att vägra betala, utan betalade in den oförhandlade hyran.

Systemet är riggat. I och med trepartsöverenskommelsen står Hyresgästföreningen helt bakbunden i hyresförhandlingarna. Detta måste brytas. Det krävs att ta fram militanta kampmetoder från förr, såsom massdemonstrationer och på basis av nya styrkeförhållanden hyresstrejker,

Andra orosmoln som pekar mot den strid som nalkas är återupptagna krav på marknadshyra i nyproduktion. Tio vd:ar skrev en debattartikel i december förra året i Svenska Dagbladet och påstår att detta skulle leda till att fler bostäder skulle byggas. Byggkrisen har dock helt andra orsaker.
Liberalerna har nu gått fram med krav på en ny bostadsform som de kallar behovsbostäder som Nooshi Dadgostar (V) med rätta kallar social housing, en form av stigmatiserande fattigmansbostäder. De ska också ses som en förberedelse för marknadshyra – när stora delar av befolkningen inte kommer att ha råd att bo. Däremot borde Dadgostar komma ihåg vad som stoppade marknadshyra förra gången – kampen underifrån. Det är alldeles för passivt från V-ledningen.
Med tanke på att Moderaterna på sin stämma tog beslut om att plocka fram 2021 års utredning om marknadshyra i nyproduktion och att Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson har sagt att partiet är beredda att förhandla om frågan (vilket betyder att de byter ståndpunkt) blinkar varningslamporna allt intensivare.

Hyresgästföreningen agerar också alldeles för lamt. På initiativ av några förtroendevalda i Göteborg har ett hyresuppror startat och en del demonstrationer planeras för att trycka på inför förhandlingarna i Hyresmarknadskommittén.
Men eftersom samma förening har uteslutit en lång rad aktivister just för att få föreningen mindre kampinriktad och mer salongsfähig har man problem med trovärdigheten och kan inte möta fastighetsbolagen med de massdemonstrationer som situationen påbjuder.
– Systemet är riggat. I och med trepartsöverenskommelsen står Hyresgästföreningen helt bakbunden i hyresförhandlingarna. Detta måste brytas. Det krävs att ta fram militanta kampmetoder från förr, såsom massdemonstrationer och på basis av nya styrkeförhållanden hyresstrejker, säger Arne Johansson, grundare av tidningen Offensiv och samordnare av Norra Järva Stadsdelsråd, och fortsätter:
– För att få kraft att göra det behöver vi ta sikte på en annan, socialistisk, bostadspolitik. Därför är det viktigt att diskutera den nya boken Kris i Bostadsfrågan, från forskarkollektivet Fundament, som föreslår flera viktiga steg i rätt riktning. Kom på stormötet som vi i stadsdelsrådet och hyresgästföreningar på Järva anordnar med författarna den 15 februari i Folkets Husby.