foto: Hordaland fylkeskommune / Flickr CC
Ett sifferlöst avtal utan garantier för enskilda lärare – det leder till mer splittrande individuell och differentierad lönesättning.
På nytt har ledningarna för Lärarförbundet (LF) och Lärarnas Riksförbund (LR) sålt sig billigt. Bara arbetsgivarna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kan vara nöjda med det nya läraravtalet (#skolavtal18), som är både treårigt och sifferlöst.
Kritiken är också omfattande och när Lärarnas Riksförbund på sin hemsida försöker försvara varför det inte blev strejk är svaret ”att vi gjort bedömningen att vi med det slutbud, som medlarna la fram, fick ett bättre avtal än vad som hade kunnat åstadkommas med en strejk”. Dock inte ett ord om hur och varför man har kommit fram till den bedömningen. Sanningen är att kraven ingen gång under de halvårslånga förhandlingarna backades upp med förberedelse till strejk och varsel. Och varför inte låta medlemmarna få säga sitt och rösta om avtalet?
– Jag tycker att det är bra att SKL har släppt på kravet om turordningen. Man undrade varför de höll så hårt på det? Sen vet vi ju hur det blir när det är sifferlöst avtal. Det är mycket fokus på att försöka få erfarna lärare att stanna på skolorna. Det är hysteriska rörelser mellan skolor för att lärarna vill få upp sin lön alternativt inte är nöjda med arbetsbelastningen på sin gamla skola. Det känns konstigt när facken argumenterar för löne-differentieringen som ett verktyg att göra yrket mer attraktivt och göra oss lärare mer nöjda, säger Therese Lindberg, grundskollärare på en kommunal skola i Sundsvall och aktiv i LR, om avtalet till Offensiv.
Och på LR:s Facebooksida är det många lärare som ger underbetyg till avtalet:
”Ett nytt tandlöst avtal med vaga formuleringar om att varje enskild arbetsgivare ska se över arbetsmiljöfrågan, något de ska ha gjort de senaste avtalsperioderna också… alla lärare som har fått bättre arbetsmiljö under de senaste avtalen kan ju räcka upp sin hand!”
”När ska facket sluta att lita på arbetsgivarens goda vilja? Undrar en besviken medlem och fackligt aktiv som kommer att få möta många besvikna medlemmar imorgon.”
Åter är avtalet sifferlöst utan nivåer för löneökningarna eller garantier för enskilda lärare, vilket betyder ännu mer av splittrande individuell och differentierad lönesättning. Avtalet löper över tre år och det är helt i enlighet med vad SKL önskat. I de avtalskrav som SKL lade fram i början av året efterlystes ”tillsvidareavtal eller långa avtalsperioder”.
En svår ekonomisk tid hotar många kommuner och med fackens händer bundna blir det lättare för arbetsgivarna att svika en avtalstext som saknar de ”ska” och ”måste” som behövs för att ge facken stöd lokalt.
Istället för att mobilisera fackens kollektiva styrka lägger ledningen hela ansvaret på facken lokalt samtidigt som avtalstexten inte är mycket att hålla i handen för de lokala företrädarna.
– Vi kan inte hålla på att teckna sådana här avtal med mycket text men med lite handfasta saker i, säger Per Edberg från Umeå som var en av de som röstade nej till avtalet i Lärarförbundets avtalsdelegation till Lärarnas Tidning.
SKL har visserligen fått ge upp kravet på ändrade turordningsregler, som skulle göra det lättare att välja ut vilka lärare utan hänsyn till behörighet som kunde sägas upp vid arbetsbrist. Men det ansåg sig arbetsgivarna ha råd med och i sak har SKL inte ändrat sig. ”SKL hoppas fortfarande kunna implementera sina turordningsregler även för lärare, när det nya avtalet löper ut om tre år” sa Ulf Olsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, efter att avtalet blivit klart.
RS och Offensiv säger:
• För demokratiska och kämpande lärarfack.
• Nej till sifferlösa och treåriga avtal.
• Ettåriga avtal för garanterade löneökningar till alla lärare, bättre arbetsmiljö och mindre arbetsbelastning.
• Avtalet ut på omröstning.
