Nya pålagor, men ingen kompensation

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Den 24 november höjde Riksbanken räntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det var den fjärde räntehöjningen i år och innebär att Riksbankens reporänta har ökat från noll till den högsta nivån sedan 2008 inom loppet av ett halvår. Så sent som i juni räknade Riksbanken med att ”räntan ligger nära 2 procent i början av nästa år”.

Det är med hänvisning till fortsatt hög inflation som Riksbanken på nytt har chockhöjt räntan och samtidigt flaggar för ytterligare räntehöjningar under 2023. Räntehöjningarna utdelar en kraftig smäll mot hushållens ekonomi och dess åtstramande effekter påskyndar krisutvecklingen.
Storbankerna däremot kan se fram emot nya vinstmiljarder. Redan innan den senaste räntehöjningen rapporterade de fyra storbankerna – SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken – ”en rörelsevinst på över 130 miljarder kronor hittills i år”, enligt SVT den 24 november.

Riksbankens räntehöjningar kommer att följas av att bankerna på nytt höjer sina utlåningsräntor och snart kan den rörliga bolåneräntan spränga 5-procentsvallen, enligt storbanken Nordea. Räntorna på spar- och lönekonton höjs dock inte alls.
”Det innebär tiotals miljarder direkt ned i fickan på de svenska storbankerna. Svenska folket får betala kalaset både genom högre ränteutgifter men också via skattsedeln”, kommenterar Andreas Cervenka i Aftonbladet.
Högre ränta förvärrar levnadskostnadskrisen och sänker inga mat- och elpriser. Samma dag som Riksbanken höjde räntan, den 24 november, larmade Konsumentverket om att ”vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent”.
I Sverige sjunker reallönerna kanske mest i Europa och hittills har prisökningarna ätit upp åtta års reallöneökningar. Det är den snabbaste nedgången av reallönerna som har noterats sedan mätningar på månadsbasis infördes 1992 (Medlingsinstitutet i oktober).

Prisökningarna har ätit upp åtta års reallöneökningar.

Den blåbruna regeringen står helt handfallen inför levnadskostnadskrisen och i budgeten fanns det inga nya åtgärder som kompenserar vanliga hushåll. Däremot får höginkomsttagare en ny skattesänkning nästa år på grund av inflationen när gränsen för statlig skatt flyttas uppåt, vilket ger de som tjänar över 51 200 kronor i månaden en skattesänkning på omkring 12 000 kronor nästa år.
Ett extra barnbidrag innan jul skulle ge en omedelbar kompensation till arbetarhushållen, särskilt ensamstående med barn som har drabbats hårdast av levnadskostnadskrisen. I Finland beslutade regeringen att ge ett extra bidrag i december, vilket enligt Hufvudstadsbladet betyder att ensamstående med två barn får drygt 652 euro (6 900 kronor) i barnbidrag på kontot i december.
Pensionerna behöver också höjas, liksom försörjningsstödet och ersättningen i socialförsäkringarna samt ett helt slopat karensavdrag.

Vanliga människor ska inte betala den kris som kapitalisterna, med stöd av regeringar och Riksbanken, har skapat. Därför säger Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv:
• Frys hyrorna och stoppa vräkningarna.
• Bort med moms på maten.
• Höj barnbidrag, pensioner, försörjningsstöd och ersättningarna i socialförsäkringarna. Ett extra barnbidrag innan jul.
• LO:s bud på 4,4 procent är för tok för lågt. Nej till lönetak och arbetsgivarvänliga ”märken”. Ta fajten för reallönerna i avtalsrörelsen – förbered för strejk. Låt medlemmarna rösta om avtalet.
• Riv upp privatiseringarna och avregleringarna av elmarknaden. Återförstatliga elnätet. Avgiftsfri kollektivtrafik i offentlig regi utan vinstsyfte. Försvara hyresrätten – för en social bostadspolitik.
• Förstatliga bankerna och livsmedelsjättarna.