”Det kanske blir en Lex Boden”, sade Anders W Jonsson, 1 vice ordförande i Centerpartiet till NSD apropå högerregeringens försök att göra LOV tvingande. Vad Boden visar på är ett nyliberalt experiment som spårat ur. Att S och V nu verkar ha beslutat sig för att inte riva upp LOV:en, och istället besluta om mer nedskärningar är ett bevis för deras politiska urspårning.
Under förra mandatperioden styrdes Boden av en moderatledd allians, där även Vänsterpartiet och Miljöpartiet ingick. Efter att V och MP sparkats ut började privatiseringarna.
Redan när LOV inom hemtjänsten infördes gavs de privata utförarna stora fördelar. Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rekommendationer fick privata utförare en högre timersättning än hemtjänst i egen regi.
– Kommunen får lägre ersättning på grund av så kallade ”fria nyttigheter”, till exempel administration och bemanningsenheter som servar hela kommunen. Det är för att det ska
bli kostnadsneutralt, berättar Marie Hjort, verksamhetchef på administrativa avdelningen i Bodens kommun.
Men även stora företag som Carema har gemensam administration, bemanningsenheter etc?
– Jag hör vad du säger men det är ett politiskt beslut.
De privata företagens ersättning är visserligen bara tio kronor högre men viktigare var att hemtjänsten delades upp i olika distrikt, där de privata endast behövde sköta hemtjänst inom ett distrikt. Detta gav förstås de privata stora ekonomiska fördelar, samtidigt som kommunen förlorade hemtjänstbrukare utspritt över hela kommunen, vilket gjorde den offentliga hemtjänsten mindre effektiv (t ex mer restid i förhållande till antal brukare). Precis som i hela landet kan dessutom privata hemtjänstföretag även tillhandahålla ”tilläggstjänster” till dem som har råd att betala, något kommunal hemtjänst är förbjuden att göra.
Än värre för den kommunala hemtjänsten var att all städning, tvätt och inköp privatiserades.
– Det har lett till ökade kostnader eftersom dessa uppgifter förr kunde genomföras i ”glappet” mellan omvårdnadsinsatserna, som är störst på morgonen, vid lunch och på kvällen, berättar Marie Hjort.
Denna privatisering är redan uppriven men på grund av gällande avtal blir det ingen förändring förrän i början av nästa år, då tvätt och städ åter blir i kommunal regi.
Utifrån dessa fakta, som inte alls kommit fram i debatten (inte heller av S och V-ledningen), är det inte konstigt att kostnaden för den kommunala hemtjänsten har stigit från 358 kronor till 406 kronor per utförd hemtjänsttimme och nu är dyrare än privat hemtjänst som kostar 367 kronor per timme (2011).
Kostnaden för hemtjänsten som helhet har stigit dramatiskt, från 123 000 kronor per vårdtagare 2009 till 173 000 kronor 2011 (här påverkar förstås andra faktorer som ökat vårdbehov, löneökningar etc). Även Statskontorets privatiseringsvurmande utredning har konstaterat att hemtjänst blir dyrare med LOV, medan ingen kunnat visa att den blir bättre.
Istället för att ta avskaffa LOV har S och V-ledningen i Boden nu beslutat om att sänka ersättningen per hemtjänsttimme med 7 procent (kan bli upp till 20 procent 2015) och har avskaffat ej behovsprövade insatser för äldre.
Oavsett hur ersättningsystemet utformas för privat hemtjänst gör vinstintresset att behoven kommer i andra hand. Kommunala kontrollsystem kan aldrig fullt ut kontrollera det man inte äger, samtidigt som en gigantisk byråkrati skapas. I vissa kommuner ges ersättning efter antal beviljade hemtjänsttimmar: då försöker företagen genomföra så få timmar som möjligt – för att maximera vinsten. I Boden ges ersättning efter antal utförda timmar: då har antalet genomförda insatser ökat – inte nödvändigtvis för att de behövs – utan för att det maximerar vinsterna.
Jonas Brännberg
RS / Offensiv kämpar för ▼
- Riv upp LOV. Återta privatiserad verksamhet i offentlig regi.
- Stoppa nedskärningarna. För en massiv upprustning av äldreomsorgen. Höj och indexreglera statsbidragen till kommuner och landsting. Låt banker och storföretag betala.
- Brukare och personal-kontroll och styre över verksamheten – för en verksamhet efter behov, inte efter vinst eller nedskärningskrav.