Samtidigt rapporteras att ett principavtal nu är klart med GM om att sälja Saab till kapitalisterna bakom den lilla lyxbilstillverkaren Koenigsegg Group.
Ingenjörerna är på goda grunder starkt kritiska till kinesiska Geely som ny ägare till Volvo PV. Geely är ett ungt och litet företag med tvivelaktigt anseende när det gäller kvalitet och säkerhet. Företaget har också än så länge bara hälften så stor produktion som Volvo PV, om än med planer på stark expansion på hemmamarknaden och den kinesiska statens finansiella tillgångar i ryggen.
Enligt Dagens Industris första uppgifter skulle ingenjörernas alternativ bygga på ett starkt inflytande för de anställda i både Sverige och Belgien som skulle inbjudas att satsa två månadslöner var, med lån från Handelsbanken. I övrigt har förhoppningar uttryckts om satsat kapital från till exempel en icke namngiven institutionell ägare, Volvohandlare, AB Volvo och Vattenfall. En central roll i budgivningen spelas av Roger Holtback, som var vd för Volvo PV 1984-1991.
Såväl AB Volvo som andra tilltänkta investerare, som enligt pressen måste hosta upp 15 miljarder kronor i ren köpeskilling om Ford kvarstår som minoritetsägare, har dock förklarat sig vara ointresserade. 50 000 kronor i lån från alla 15 000 anställda skulle inte heller räcka till mer än 750 miljoner kronor, vilket motsvarar fem procent av köpeskillingen.
IF Metall på Volvo PV vill än så länge inte kommentera ingenjörernas förslag, men efterlyser en affärsplan och finansiellt starka ägare. Trots att den totala nybilsregistreringen i juli minskade med 13,9 procent jämfört med för ett år sedan, ökade trots allt Volvos försäljning för första gången under krisen i Sverige med 13 procent. Även i USA ökade Volvo PV försäljningen, med 25 procent, om än från en låg nivå.
På ännu slakare lina balanserar Saab. En glimt av hopp har tänts om att den färska överenskommelsen mellan GM och lilla Koenigsegg nu kan följas upp med lån från Europeiska Investeringsbanken och godkännande av villkoren för statliga kre- ditgarantier från Riksgälden och EU-kommissionen. För att detta ska ske krävs dock ytterligare ett kapitaltillskott på minst 300 miljoner dollar (2,2 miljarder kronor) sedan en privat finansiär hoppat av.
Än lever alltså ett desperat hopp om någon sorts överlevnad för både Volvo och Saab, om än på avgrundens rand och fyllt med onda föraningar.
De anställda och nyligen sparkade är förtjänta av ett mycket bättre öde. Nämligen att staten för en rent symbolisk summa av en eller annan dollar tar över ägandet av båda företagen, och slår ihop dem under kontroll av de anställda – precis som både ingenjörerna och ett par tidigare direktörer föreslagit.
Precis som Sveriges Ingenjörer gång på gång har förkunnat är det hos de anställda som idéerna, kunnandet och engagemanget för en nödvändig omställning till klimatvänlig produktion finns.
Arne Johansson