Ohälsan ökar på arbetsplatsen – en av tre har besvär till följd av sitt arbete

av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv

Under 2020 hade 1,6 miljoner besvär till följd av sitt arbete. Det är nästan en tredjedel av alla som går till jobbet. Det slår Arbetsmiljöverket fast i sin undersökning om arbetsorsakade besvär på den svenska arbetsmarknaden.

Vartannat år genomför Arbetsmiljöverket sin undersökning som ska följa utvecklingen. Deras vision är att ”Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet”. Den visionen blir svår att uppnå när statistiken fortsätter visa på ökning av ohälsan på arbetsplatsen.
Var problemet sitter kan anas när en jämför andelen som upplever besvär till följd av olycka eller dålig arbetsmiljö. Runt 5 procent uppgav att de har upplevt besvär till följd av olycka, men nästan en tredjedel till följd av andra orsaker. Dessa andra orsaker är i 64 procent av fallen för hög arbetsbelastning – det gäller oavsett kön, ålder, inkomst, sektor, utbildning eller anställningsform. 

Allra värst är det för kvinnor inom vård och omsorg, men ett annat problematiskt yrkesområde är utbildningssektorn. Det är också stor variation mellan olika ålderskategorier, inte minst när det gäller symptomen som dåliga arbetsplatser framkallar.
Inom gruppen undersköterskor är det totalt 48 procent som får besvär av sitt arbete. Av kvinnliga undersköterskor upplever 51 procent besvär.
Det kan jämföras med gruppen ”Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt annan administration m.m.”, där blott 20 procent upplevt besvär.

De vanligaste symptomen är trötthet vilket nästan tre fjärdedelar rapporterar, och smärta som nära två tredjedelar angav att de lever med till följd av sitt arbete. För de två yngsta åldersgrupperna (16-29 och 30-49 år) är oro eller ångest med symptom på depression eller utmattningssyndrom vanligare. I de grupperna upplever nästan hälften av de med besvär dessa symptom. 
En brist med rapporten är att de inte har gjort skillnad på olika anställningsformer. Att känna oro och ångest när en inte har trygg anställning känns väl snarast som en naturlig reaktion?
Under 2020 hade ungefär en sjättedel av arbetskraften med besvär valt att gå ner i tid eller byta jobb. Men det är arbetsgivaren som har juridiskt ansvar för att skapa en arbetsmiljö som inte leder till anställdas ohälsa! 

Vi har under de senaste åren sett en trend där det alltmer hamnar på skyddsombud att vara arbetarnas representant när lokala fackklubbar och medlemsdemokrati i facken avvecklas. Att den rollen är viktig vet vi, men att situationen fortsätter att utvecklas åt fel håll tydliggör att något drastiskt behöver hända på arbetsplatserna. 
I de fall där skyddsombud har lagt skyddsstopp under pandemin har dessa ofta hävts och många har berättat om konsekvenser efteråt i form av hård ton och tillrättavisningar. I detta läget behövs demokratiska fack och en kamp om arbetsplatsen mer än något. 
Prata med dina arbetskamrater om hur ni kan hjälpas åt för att ta tillbaka demokratin på er arbetsplats.