Ökad arbetstid leder till tidigare död

av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv

Nyligen kom en ny undersökning från WHO och ILO gällande ökad dödlighet på grund av överarbete. Undersökningen fann att vid över 55 timmars arbete i veckan ökade risken för stroke med 35 procent och risken att dö av olika hjärt- och kärlsjukdomar med 17 procent jämfört med att jobba 35-40 timmar i veckan.

De fann att 745,000 dog på grund av överarbete under 2016, 30 procent fler än 2000. Enligt undersökningen beräknas 9 procent av alla anställda jobba över 55 timmar i veckan – alltså 488 miljoner människor.
Tidigare forskning har visat på liknande effekter, men dragit gränsen redan vid 52 timmar per vecka. En studie som publicerades i American Journal of Epidemiology 2017 kom fram till att risken för cancer ökade med 60 procent och risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 30 procent jämfört med de som jobbade mindre än 51 timmar per vecka.
Värst drabbade är män, medelålders eller äldre samt de som arbetar i Sydostasien och västra Stillahavsområdet. 

I Sverige får du jobba max 200 timmar övertid per år och med fem veckors semester skulle den maximala arbetstiden då hamna på 44 timmar i veckan. 
Det finns dock lägen där arbetsgivaren kan ta ut så kallad extra övertid (om max 150 timmar per år). Detta får bara tas ut om det finns särskilda skäl för det och situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. 
Den sammanlagda extra arbetstiden får aldrig överstiga 50 timmar per kalendermånad. Om all övertid och extra övertid tas ut kan du som mest hamna på ett genomsnitt om 47 timmar i veckan.

Det är arbetsköparens ansvar att se till att lagarna efterlevs, men detta sker inte alltid.
Inom vissa branscher funkar detta system riktigt dåligt, till exempel inom vården där läkare ofta jobbar mycket mer än de tillåtna övertidstimmarna. Vården i stort är hårt drabbad av övertid. 
Under 2020 kom sjuksköterskor och barnmorskor redan under de första åtta månaderna upp i 2,2 miljoner övertidstimmar, enligt SVT. 
Inom småföretag, för konsulter och egenföretagare ser det inte heller ljust ut; många inom dessa fält jobbar utan övervakning och lägger betydligt mer tid än vad som egentligen är lagligt.
Ett annat exempel som blev nyheter var Coops lagerpersonal på centrallagret i Bro. Under 2011 bedöms över 2,100 otillåtna övertidstimmar ha arbetats där. Även inom andra branscher fuskas det med övertid, och det är inte ovanligt att anställda med månadslön inte ens får sin övertid registrerad. 

Överdriven arbetstid kommer som en ytterligare komplikation som inte tar hänsyn till stress som upplevs under arbetstiden.
År 2016 dog över 770 personer på grund av stressrelaterade faktorer i Sverige enligt Arbetsmiljöverket. Största orsak är den stress som kommer av spänt arbete, alltså hög arbetsbelastning men låg kontroll över arbetet.
Arbetstiden har generellt minskat sedan slutet av 1800-talet, men det är stor skillnad mellan regioner. Eftersom ägarklassen tjänar sina pengar på vad arbetarklassen producerar är ökad arbetstid något som de efterfrågar. 
Att tvinga upp arbetstimmarna med bibehållen lön eller att ge mindre löneökning än vad som ryms inom vinstökningen är vanliga taktiker. Detta ses tydligt om vi vänder oss till statistiken.
Enligt SCB har löneandelen av förädlingsvärdet i Sverige sjunkit från en topp på 76 procent 1978 till ungefär 70 procent 2014. Vinstandelen har haft motsatt resa och ökat mellan 1978-2014. Denna trend känns igen även internationellt, där Asien är värst drabbat.

För att komma tillrätta med denna sorts problematik behövs arbetarkontroll över produktionen och en planerad ekonomi som inte tvingar arbetare till arbete som bara syftar till att öka tillväxt. 
De varor som produceras måste ha ett syfte och vid alltför hög arbetsbelastning krävs ökad personalstyrka. Bara arbetarklassen kan genomföra de förändringar som krävs för att skydda sig själv och planeten från vinsthets och kortsiktighet.