Ökat lönegap en varning för hela arbetarklassen

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Lönegapet mellan kvinnor och män ökar igen, efter att ha minskat successivt de senaste 15 åren. Samtidigt drabbas också allt fler kvinnor av stressrelaterade sjukdomar som leder till sjukskrivning. När det sker försämringar för arbetare och fattiga drabbas kvinnor i regel först.

Åtta av tio stressrelaterade sjukdomsfall just nu drabbar kvinnor, vilket framkommer av en rapport från Försäkringskassan. Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat konstant sedan år 2010 och står för runt hälften av alla sjukskrivningar. En stor majoritet av dessa beror på stressrelaterade hälsoproblem, och antalet sjukskrivna på grund av stress ökade från 31 600 till 35 800 personer från år 2019 till 2022.
Ökningen skedde trots att antalet sjukskrivningar på grund av stress minskade under 2020 och 2021, under pandemin. Det har pågått sedan 2021 och en del av detta beror på hur anställda inom samhällsviktiga yrken jobbade extremt hårt under pandemin, men sedan inte har fått någon återhämtning. Här ingår anställda inom vård och omsorg, där särskilt omsorgen domineras av kvinnliga arbetare.
LO har i sin årliga rapport Sveriges Jämställdhetsbarometer undersökt kvinnors och mäns möjligheter att kombinera arbete och familjeliv, både för arbetare och tjänstemän.
Rapporten visar på att framför allt arbetarkvinnor har anställningsvillkor som gör det svårt att kombinera jobb och familj. Bara fyra av tio arbetarkvinnor har en fast heltidsanställning och var fjärde kvinna har en visstidsanställning. Detta innebär dessutom ofta arbete under kvällar, nätter och helger.

För att ha rätt till barnomsorg krävs det i princip att man jobbar under kontorstider, vilket är betydligt mer ovanligt inom arbetaryrken jämfört med tjänstemannayrken. Kommuner har inget krav på sig att erbjuda barnomsorg under andra tider än kontorstider, och även när det erbjuds är det svårt att få plats då det inte är en rättighet.
De kvinnor som tvingas jobba på obekväm arbetstid för att de inte har något annat val blir då dessutom straffade genom att inte få rätt till barnomsorg. Enbart fyra av tio arbetarkvinnor jobbar bara under kontorstid.
Samtidigt har anställda inom arbetaryrken mycket lite inflytande över sina arbetstider och scheman, och många upplever att det är svårt att kombinera arbete och familj.
Tjänstemän upplever inte detta på samma sätt. Särskilt sedan pandemin har många tjänstemän kunnat arbeta hemifrån, till exempel samtidigt som de vårdar sjuka barn, och har då inte fått minskad lön.
Att barn blir sjuka och de ökade kraven på att barnen ska stanna hemma vid sjukdomssymtom sedan pandemin påverkar arbetares ekonomi hårt, och de flesta kan inte jobba hemifrån.

Allt detta drabbar arbetare, men framför allt kvinnliga arbetare. Med sämre arbetsvillkor och anställningsvillkor, lägre lön, en generellt sämre arbetsmiljö och en större andel av hemarbetet är arbetarkvinnor utsatta för hög stress och press.
När de sedan blir sjuka av stressen och behöver vara sjukskrivna för att återhämta sig leder det till en ytterligare försämring av den ekonomiska situationen, vilket i sig kan leda till ökad stress. Sjukpenningen måste höjas så att den helt ersätter förlorad arbetsinkomst för att på så sätt stryka ett av de många stressmoment som en sjukskrivning innebär.
Att lönegapet återigen ökar mellan kvinnor och män är ett tecken på att det sker försämringar för hela arbetarklassen. Det är alltid förtryckta grupper som drabbas först, i det här fallet kvinnor. I kvinnodominerade yrken är lönerna redan lägre än i andra yrken och kvinnor jobbar dessutom oftare ofrivillig deltid och med fler osäkra anställningar.

För att bryta detta mönster krävs det omedelbara åtgärder som rätten till en fast heltidsanställning, tillgänglig barnomsorg och högre löner. Ytterligare steg är ett avskaffande av karensdagen och full ersättning vid sjukskrivning och vård av barn samt en ökad personaltäthet för att minska arbetsbördan och stressen.
Allt detta är fullt genomförbart, men kräver en omfördelning av resurser från aktieägarnas fickor och ut i verksamheterna.