Orten organiserar sig och begär möteslokaler

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Järvamammornas manifestation som den 30 september i höstas samlade flera hundra föräldrar och ungdomar till en manifestation på Mynttorget mot våldet markerade för många järvabor nödvändigheten av en utvecklad självor­ganisering. Ett brännande krav för att till en låg kostnad underlätta detta och samtidigt bidra till ökad trygghet är att de boende och lokala föreningar snarast återfår tillgången till de många idag stängda eller uthyrda gårdslo­kaler som är byggda för hyresgästerna, men som länge har stått stängda eller i ett par fall extremt underutnyttjade.

Som ett exempel står idag bara i Svenska Bostäders område i Husby hela sex gårdslokaler stängda eller extremt underutnyttjade på Trondheimsgatan, Oslogatan och Bergengatan.
Att ge de boende och föreningslivet tillgång till dessa är en konkret fråga som just nu drivs med stor beslutsamhet av en rad föreningar. Drivande i den särskilda lokalkampanjgrupp som har bildats är Norra Järva Stadsdelsråd i Husby och Akalla, Ort till ort, Husbyrådet, Husby somaliska kulturförening, Eritreanska föreningen Järva föräldraallians, LH Balla backen och LH Runstenen, med politiskt stöd av Vänsterpartiet Kista och Rätt­visepartiet Socialisterna på Järva.
Många på Järva bor mycket trångt med alltför små utrymmen för barnens skolarbeten, barnkalas eller andra sociala träffar med släkt och vänner, samtidigt som Folkets Husbys lokaler inte räcker till för de många möten, sociala initiativ och kulturella event som ortens föreningsliv behöver när pandemin väl viker.
Inte minst har den otrygghet som ökat av skjutningar och gängkriminalitet också skapat ett behov för grannar att komma samman och stötta varandra på sina gårdar, enligt den solidariska devisen ”allas barn är våra barn”. Inte ens ortens nattvandrare har idag något ställe där de kan samlas inför sina promenader.

Kampanjen har glädjande nog i ett första möte med flera tjänsteper­soner i Svenska Bostäder fått en positiv respons. Detta ska nästa vecka följas upp av ett försök att hitta bra svar på hur detta ska gå till.
Flera alternativ är tänkbara, som att ansvaret för och uthyrning­en av en öppnad gårdslokal tas av gatans lokala hyresgästförening (LH) eller en gårdsgrupp inom LH, nya gårdsföreningar i samarbete med lokala föreningar eller av en lokal förening, som också förplik­tigas att hyra ut till gårdens boende. Ett annat alternativ kan vara att Folkets Husby kan svara för bokning och uthyrning av en eller flera gårdslokaler, i samarbete med sina medlemsföreningar.
Husby har som Offensivs läsare väl känner till en långa historia av lokal aktivism i bostads-, miljö- och stadsbyggnadsfrågor, som i flera år helt oavlönat har hållits samman av Norra Järva Stadsdels­råd. Då och då har viktiga del­segrar vunnits, de allra senaste tillsammans med andra gräsrotsrö­relser både lokalt och landet runt i kampanjerna mot marknadshyra och Stockholmshyra.
Nya organisationer som Ort till ort har också med en kombination av aktivism och forskarstöd vidare­utvecklat kampen mot det usla underhåll och plundring av hyresgästerna som förknippas med bostä­derna i Hembla (efter årsskiftet Victoriahem) som efter svindlande spekulationsaffärer har tagits över av den internationella fastighets­jätten Vonovia. Ett ytterligare tillskott i organiseringen är det så kallade Husbyrådet, som tillkommit på initiativ av Folkets Husby.

Förortens aktivister måste peka ut makthavarnas eget ansvar för den systematiskt segregerande politik som idag råder på alla områden.

Kampanjen för att öppna gårdslo­kalerna har också föreslagit att den stängda ungdomsgården Reactor vid Kvarnbacka bollplan åter ska öppnas, utan att det krockar med den nya verksamhet som sent omsider har startats upp i Husby C av det så kallade Framtidens hus.
Där finns som uppropet påpekar både ”en fotbollsplan och en basketplan precis utanför. Förutom det finns det lokaler för dans, kampsport och gym. På nedre våning finns det biorum, DJ-bås, verkstad för konst m.m. och en kafeteria. Varför inte öppna den igen efter en renovering i samarbete med de unga?”
Det nya Husbyrådet har en ambition att kartlägga hur fritidssektorn för unga ser ut och hur den ska kunna utvecklas i Husby. När till exempel Exploateringskontoret har gått ut med en så kallad ”grannhö­ran” av intresset att starta en padelbana på en viss plats i Husby utan att höra några andra än fastighets­ägarna är detta bara det senaste exemplet på behovet av ett forum som kan sätta stopp för både politikers och tjänstemäns dåliga vana att förbigå både ”grannar” och det lokala föreningslivet.

Att öppna våra stängda gårds- och fritidslokaler är bara ett par av de många krav på en dialog om före­byggande social upprustning som rests både av Norra Järva Stadsdels­råd och av Mammornas manifestation mot bakgrund av de senaste årens gängkriminalitet.
Även om denna har flera orsaker är det i ett samhälle med socialt och ekologiskt alltmer ohållbara skillnader i livsvillkoren mellan rika och fattiga som kriminaliteten har brett ut sig hos ett skikt av killar och unga män utan framtidshopp. Enligt Rädda barnen har Sverige idag till och med den största skillnaden i barnfattigdom i hela EU.
Sveriges statsminister Magda­lena Andersson har lovat att ”vända på varje sten för att bryta segregationen”. Det lät ju lovande till dess att hon i nästa mening exemplifierade med behovet av att skärpa kraven på arbetade timmar och språk­studier för ekonomiskt stöd till de mest utsatta.
Vad förortens aktivister ett val­år som detta måste göra är att på bred front ta på sig den modige pojkens roll i HC Andersens saga Kejsaren är naken och peka ut makthavarnas eget ansvar för den systematiskt segregerande kapitalistiska och nyliberala politik som idag råder på alla områden: i skolan, på arbetsmarknaden, i bostadspolitiken och i skatte- och bidragspolitiken.

För att bryta detta och bana väg för ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle krävs ett massivt tryck underifrån i en rörelse av rörelser för en ny demokratisk socialism av unga, arbetare och hyresgäster, hand i hand med förorts-, gles­bygds- och klimataktivister.