Osäker framtid för kärnkraftverk i Pyhäjoki

av Virpi Palmunen // Artikel i Offensiv

Kärnkraftverksbygget i finska Pyhäjoki i Norra Österbotten har en oviss framtid på grund av den ryska invasionen. Finska Fennovoima hade beställt kärnkraftverket Hanhikivi 1 av ryska Rosatom-koncernens dotterbolag, finska RAOS, som skulle vara helleverantör för kärnkraftverket. Bygglovet för kärnkraftverket skulle komma 2022.

Bygget beräknades kosta 7-7,5 miljarder euro och producera 10 procent av elbehovet i Finland. Bygget av infrastruktur har pågått sedan länge och en halv miljard euro har redan investerats i projektet. Vd:n för Fennovoima, tyska Joachim Spect, tycker att detta är ett internationellt projekt, då flera leverantörer kommer från Europa. Projektet marknadsförs som hållbart.
Rosatom är ett ryskt statsägt bolag, som äger alla kärnenergiberörande verksamheter i Ryssland. Rosatom skulle vara mycket involverade i bygget av kärnkraftverket och av driften under 10 år.

Det finska arbets- och näringsdepartementet har utrett om Fennovoima är kapabla att bygga, driva och har tillräcklig kunskap om kärnkraft. Dessutom behöver en politisk omvärdering göras. Att utvärdera den politiska situationen är något ovanligt att behöva ta hänsyn till.
Situationen kan bli långvarig då man inte vet vad som ska göras. Att neka tillståndet för att driva kärnkraftverket kan försämra relationerna med Ryssland.
I början av maj 2022 meddelade Fennovoima att de avslutar leveransen med omedelbar verkan på grund av förseningar och okunskap samt att kriget i Ukraina har ökat riskerna.

Det finns analyser i Finland som säger att detta kan vara Rysslands sätt att binda fast Finland politiskt och ekonomiskt, genom att göra landet mer beroende av rysk energi. Sådana egoistiska planer som nationalstaterna driver enbart för sina egna politiska syften för makt och pengar gagnar inte den omställning till en grön framtid som nu akut behövs för att lösa energifrågorna. Detta projekt visar nationalstaternas rivalitet och omöjlighet att samarbeta för att demokratiskt och hållbart planera och fördela resurserna enligt människornas behov.
Varken på lång eller kort sikt är kärnkraften hållbar för mänskligheten. Inte nog med att slutförvaringen av radioaktivt avfall inte är löst, kärnkraftverk innebär stora utsläpp i allt från transporter till gruvverksamhet och själva bygget av verket. Driften av den innebär också stora utsläpp, betydligt större än de grönare alternativ som finns – exempelvis sol- och vindkraft.