Piloterna strejkvarslar mot drastiska försämringar

av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

Flygbolaget SAS är i ekonomisk kris och föreslår som många gånger tidigare försämringar för de anställda. Budet till piloterna är lönesänkningar med 30 procent och att två tredjedelar av jobben försvinner.
Det är bakgrunden till att piloterna har varslat om strejk för 900 piloter Sverige, Norge och Danmark från den 29 juni.

Facket Svensk pilotförenings ordförande Martin Lindgren betonar att ansvaret för en strejk helt ligger på företagsledningen, som har vägrat att teckna avtal med piloterna. Förhandlingar började i november, där facket ställdes inför ultimatum: att acceptera kraftigt försämrade löner och villkor – eller få sparken. Den 29 mars lämnade facket förhandlingarna då det var uppenbart att SAS inte var ute efter ett nytt seriösa kollektivavtal.
Försämringarna handlar om lönesänkningar på 30 procent, avskaffad sommarsemester, och ökade arbetstider med kortare vila.

Vid tidigare kriser och senast under pandemin har pilotfacket och andra fack gått med på permitteringar och till exempel försämrade pensioner. Även denna gång var facken beredda på nedskärningar. Men gränsen går vid anställningstryggheten.
Under pandemin fick 600 piloter gå från SAS. Samtidigt startade SAS lågprisbolag som anställde piloter på sämre avtal. Svensk pilotförening kräver att piloterna ska ha svenska avtal.
Förhandlingarna i vintras visade att SAS-ledningen ser de nya brevlådeföretagen som en modell att följa. Piloter och andra anställda ska inte vara fast anställda, utan tillfälligt i dessa olika bolag. Det ska inte finnas någon rätt till återanställning för den som sparkats. Detta ställdes som direkta ultimatum till pilotfacket – acceptera drastiskt sämre villkor eller så får alla jobba i de nya bolagen.

Fler företag kommer att i likhet med SAS fortsätta kräva försämrade villkor med hänvisning till ekonomiska kriser.

SAS lanserade i vintras en plan för framtiden, SAS Forward. I denna ingår att sänka kostnaderna med 7,5 miljarder kronor och ta in 9 miljarder från ägarna. De tre största ägarna är den svenska och danska staten, samt familjen Wallenberg.
Affärstidningen Dagens Industri skriver samtidigt att det finns en hemlig ”plan B” som SAS styrelseordförande Carsten Dilling ska ha i beredskap.
Det är tydligt att SAS-ledningen utnyttjar den kris de själv bär ansvaret för till att angripa facket genom att påstå att en strejk skulle fördjupa bolagets kris och hota hela dess existens.
Vad facket gör är istället att försvara villkor på en nivå där de redan har försämrats. Pilotfacket kräver löneökningar i likhet med alla andra, anställningstrygghet och rimliga arbetsscheman.

Andra löntagare och fack har alla skäl till att stödja piloterna. Fler företag kommer att i likhet med SAS fortsätta kräva försämrade villkor med hänvisning till ekonomiska kriser.
Medling har inletts på initiativ av Medlingsinstitutet. Men i denna konflikt, liksom alltid på arbetsmarknaden, finns det ingen lösning som är bra för alla parter. Det är därför viktigt att varsel har lagts, att piloterna söker stöd i samhället och att dess medlemmar är aktiva.
SAS kris kan inte lösas genom försämringar för de anställda. Ett viktigt krav nu är att alla ekonomiska affärer kan granskas av facket – att alla dokument blir offentliga. Som pilotföreningen skriver på sin Facebook-sida: ”Kanske är det så att SAS resultat inte spelar så stor roll för att vissa blir rika på SAS oavsett? Vart tar pengarna vägen?”
Regeringen har aviserat att den inte tänker skjuta till kapital till SAS. Det är att lämna ansvaret till privata spekulanter, att ge stöd till antifackligt agerande. Istället borde staten ta hela ansvaret, ställa garantier mot försämringar och låta SAS och hela flygverksamheten ingå i en plan för hållbara kollektiva transporter.