Plågade renar – hatbrott mot samer

Hatbrott mot renskötande samer rubriceras fortfarande som skadegörelse i bästa fall. Renar skjuts, jagas och körs på med snöskoter eller rivs av lösspringande hundar. Fallen tas oftast inte på allvar av rättsväsendet, men de senaste månaderna har några fall gått till åtal och domstol. Rasismen hänger också ihop med ekonomisk exploatering av naturresurser och ställs mot urfolksrätten.

Ständigt kommer rapporter om plågade, jagade och dödade renar. Romanen Stöld, som nu har filmatiserats av Netflix, har med hjälp av kulturen lyft detta problem. Men fortfarande är det svårt för renskötare att få tag på polis som vill säkra brottsplatser, och om polisen blir inblandad är det sällan som fallen tas vidare till åtal.
Ibland stjäls köttet, men ofta plågas och dödas renar som ett rent hatbrott riktat mot samer. Märkning och gps-sändare undanröjs ofta efter dådet för att försvåra identifiering av renen så att renägaren inte ska kunna söka ersättning eller rättsliga åtgärder.
Mest uppmärksammat den senaste tiden har varit ett fall där två män i 50-årsåldern åtalades för att ha dödat en ren. Renen ska innan ha blivit jagad och riven av en av männens hundar. Enligt polis har renen skjutits, troligen med hagelgevär.
Enligt den första polisen på plats var skadorna från hunden inte alls så allvarliga att renen nödvändigtvis hade behövts avlivas. Enligt de åtalade har de avlivat renen med kniv på grund av skadorna från hunden.

Att åtal väcks och att det går vidare till domstol hör till ovanligheten. Åtalet gäller skadegörelse och brott mot rennäringslagen för att hunden inte har hållits kopplad eller slitit sig i ett område där den kan störa renar.
Skadegörelse är den rubricering som är vanligast på grund av att renar ses som privat egendom. Men i detta fall vände åklagaren i slutet av rättegången till att ogilla halva åtalet, då polisens förundersökning saknade teknisk bevisning.
Under vintern och våren ses flera fall av plågade och dödade renar, då det är lättare att komma åt och träffa renar på bete med snöskoter. Senvinter och vårvintern blir brotten ofta än grymmare och kostsammare, då dräktiga vajor utsätts för stress och riskerar att kasta (abortera) sin kalv. Exempel är att vajor jagas av hund eller skoter och på så sätt stressas. Men fortfarande används inte hatbrott som åtal eller brottsrubricering.

Det samiska motståndet växer och förenas med lokala initiativ eller större delar av klimatrörelsen. De gemensamma brännpunkterna är kapitalismens exploateringar av naturresurser; gruvor och skogsbruk. Med marknadens ”gröna” boom av industrier eller greenwashing av nuvarande exploateringar pekas samer eller renskötare ut som bromsklossar, vilket varje gång väcker rasismen mot samer till liv.
Att samer, och andra urfolk, länge har påpekat klimatförändringarna har däremot viftats bort med hjälp av rasism. Men samiskt motstånd har gett resultat, exempelvis Girjasdomen som i sitt efterspel startade utredningen om en ny rennäringslag och i sitt delbetänkande kommer att begränsa småviltsjakten i fjällen. Det stoppar de ekologiska avtryck som jaktturismen står för, men även i denna frågan splittras samhällen på grund av rasismen.

Det som behövs är enad kamp: att ena klimatrörelsen, urfolksaktivister och arbetarrörelsen för en ekologisk, social och ekonomisk hållbar framtid. Det behövs en verklig grön omställning av samhället för verkliga behov som arbetstillfällen och klimatet – inte för att stora företag ska göra mer vinst. Särställning behövs för att bevara samisk kultur och samiska näringar; rasism splittrar samhällen och ger varken jobb eller hållbarhet.