Polen – nya vindar i valet

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Valet i Polen i mitten av oktober innebär en vändning bort från ökad repression och attacker på kvinnor och hbtq+-personer. Den högernationalistiska bubblan har spruckit. Men många arbetare minns med fasa Donald Tusks nyliberalism.

Det högerkonservativa partiet PiS – Lag och rättvisa – har styrt under de senaste åtta åren som utmärkt sig med ett näst intill totalförbud för abort, hbtq+-fria zoner, statlig styrning av rättsväsende och medier, mur mot flyktingar och andra inskränkningar i demokratin.
PiS blev fortfarande största parti i parlamentsvalet den 16 oktober på 36 procent, men allt pekar mot att det blir tre mittenpartier – Medborgarkoalitionen, Tredje vägen och Vänstern – som bildar regering under nyliberalen Donald Tusk. Han var tidigare premiärminister och ordförande för Europarådet.

– Arbetare minns attackerna på välfärden under Tusks tid, kommenterar Kacper Pluta, ISA i Polen, valet, och fortsätter:
– Pensionsåldern för män höjdes från 65 till 67 år och för kvinnor från 55 till 60 år. PiS har medvetet försökt vinna arbetares röster genom att de sänkte pensionsåldern igen för vissa grupper, genom att införa ett extra barnbidrag och ekonomisk kompensation för att motverka levnadskostnadskrisen. Många är rädda för att det nu försvinner.
– Men det finns en annan trend parallellt, där ungdomar och medelklass bär på en ilska över inskränkningarna av demokratiska rättigheter. De har höga förväntningar på förändringar.
– Kampen mot abortförbudet var den största rörelsen i Polens moderna historia. Efter nederlaget dog rörelsen ut, men blommade sedan upp igen när det kom fall med kvinnor som nekades abort, som dog på sjukhusen. Den nya regeringen kommer att tvingas till lättnader i abortförbudet, men de kommer troligtvis att försöka komma undan med någon mindre förändring. Det är stor chans att aborträttsrörelsen aktiveras nu.

Det är stor chans att aborträttsrörelsen aktiveras nu.

Förändringarna i attityder bland ungdomar i Polen är mycket intressanta och glädjande. Nu firas regnbågsfredagar på över 115 skolor runt om i landet på elevernas egna initiativ, i protest mot trans- och homofobisk mobbning och den statliga hetsen.
Det var 2019 som de uppseendeväckande så kallade hbtq+-fria zonerna introducerades på olika håll i Polen. Kommuner lanserade denna hets mot homosexualitet understödda av landets president Andrzej Duda, som påstod att ”hbtq är inte människor, det är ideologi”. Men av de 105 ”zonerna” som infördes 2019 och 2020 återstår idag bara 15.
Förändringen bland unga är dock bara början. Det kommer att behövas massiv kamp för att pressa den konservativa högern, allierad med katolska kyrkan, till att backa. Polen rankas fortfarande som det tredje sämsta av 49 länder i Europa för hbtq+-personer, med ingen lagstiftning alls för samkönade äktenskap eller partnerskap, och ingen lag mot hbtq+-diskriminering och hets.

Polen har varit världsledande i högernationalism; därför är det viktigt att notera att det inte är frågan om någon rät linje. Det finns kriser även för högernationalismen. Den kan bekämpas. Den starkaste vägen framåt är om den unga rörelsen för demokratiska rättigheter lyckas förena sig med arbetares rättmätiga krav på jobb, löner och välfärd.