Därmed har Stockholms högsta tjänstemän på Fastighetskontoret, som äger huset, liksom polisledningen struntat i alla krav på att rivningsprocessen ska stoppas och att genomföra en bred dialog om husets framtid.
Operationen inleddes med en skrämmande stormning av huset utförd av svartklädda poliser i hjälm, som enligt någon liknade ”RoboCop”.
Flera demonstranter upprördes över det aggressiva agerandet mot ockupanternas armkrokskedja i foajén som stod i bjärt kontrast mot den låga profil som hållits av dialogpolisen tidigare under den vecka som ockupationen pågått. En Rinkebybo fick föras till sjukhus i ambulans efter att ha drabbats av andnöd, då han först förvägrades hämta sin medicin.
Samtliga 26 övriga som befann sig inne i huset greps. Utanför huset greps även Offensivs redaktör Arne Johansson efter att ha larmats om polisinsatsen och begärt att få tala med insatschefen. De 27 fördes i en hyrd SL-buss till Västerortspolisen i Solna. Av de bortförda var fyra medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna.
Under bussfärden till Solna tvingades bussen stanna flera gånger på grund av en bakdörr som hela tiden gick upp. Flertalet poliser uppträdde respektfullt under resan, samtidigt som demonstranterna höll moralen uppe genom kampsången ”Vi ska rädda huset, aldrig ger vi upp…”
En av poliserna bidrog dock till att solka kårens rykte ytterligare genom rasistiska ”skämt” som: ”har somaliska föreningen gått vilse?”; ”för feg för att sno, för lat för ett vanligt jobb” (om en kollega med invandrarbakgrund); ”jag vill ockå bygga ett nytt samhälle, fritt från den där migrationspolitiken om du förstår vad jag menar”.
Samtliga 27 släpptes under förmiddagen efter ett förhör där de delgavs misstanke om olaga intrång och egenmäktigt förfarande.
– Jag förklarade att jag varken brutit mig in eller spärrat någon dörr, men att jag av och till liksom hundratals Rinkebybor, andra media och lokala politiker befunnit mig i det ockuperade huset och deltagit i proteströrelsen mot de odemokratiska planerna på rivning, säger Arne Johansson.
Flera av de som släppts tog sig efter polisförhöret tillbaka till en spontan samling utanför Rinkebyhuset, där även andra vänner till huset samlats. Även chefen för Fastighetskontoret, Stockholms fastighetsdirektör Torbjörn Johansson, hade tagit sig dit för att försöka försvara sitt agerande som beställare av rivningslovet.
Nytt var Torbjörn Johanssons ihärdiga försäkran att den anlitade rivningsfirmans uppgift än så länge bara handlade om en miljösanering som han påstod skulle vara nödvändig oavsett om huset ska rivas eller byggas om.
Medan hela rivningsprocessen hittills har handlagts ”på delegation” av tjänstemännen utan några politiska beslut försäkrade han nu att det är politikerna i Fastighetsnämnden som ska ta det slutliga beslutet om rivning.
Om detta visar sig vara sant finns fortfarande tid för en fortsatt kampanj för att rädda det stora fd förvaltningshuset för små bostäder, föreningslivet, hantverkare och ungdomsverksamhet eller liknande. Till huset hade också en byggentreprenör tagit sig som förklarade sitt intresse att köpa huset för en möjlig ombyggnad till akutbostäder eller liknande och som helt underkände argumentet att det skulle vara billigare ”att riva och bygga nytt”.
Kampen fortsätter närmast med ett stormöte på fredag kväll, en manifestation på Rinkeby torg på lördag kl 14 och en demonstration i samband med Kista-Rinkebys stadsdelsnämnd i Rinkebyskolan på torsdag den 26 november kl 18.