foto: Clara Bell
Flera spontana protester mot de maskerade polisernas övervåld har brutit ut.
Stigande hyror, rekordmånga hemlösa, en halv miljon unga utestängda från bostadsmarknaden – den irländska kapitalismens bostadskris blir allt värre. Nu har polisen även gått till brutalt angrepp mot fredliga bostadsockupanter. Hur kan vi bygga en framgångsrik rörelse som utmanar regeringens bostadspolitik och tvingar fram en förändring?
De senaste åren har Irland bevittnat två exempel på landsomfattande kampanjer som har mobiliserat ett stort antal av arbetarklassen och ungdomen vilket har tvingat fram en förändring: kampen mot vattenavgiften samt för rätten till abort.
Båda kampanjerna var gräsrotskampanjer som mobiliserade maximalt med människor till gatorna till stöd för tydliga mål. Båda innehöll intressant nog en radikal flygel som uppmanade till militanta aktioner i form av icke-betalning av avgiften i den ena kampanjen och illegal distribution av abortpiller i den andra.
Ockupationerna av tomma fastigheter på Summerhill och North Frederick Street i Dublin har mobiliserat hundratals bostadsaktivister runt kravet på att kommunen tvångsförvaltar de tomma fastigheterna. Men den 11 september gick Gardai (den irländska polisen) till brutalt angrepp mot de aktivister som ockuperade fastigheter på North Frederick Street. En medlem i Socialist Party (CWI Irland) som misshandlades av polisen och fick vårdas på sjukhus över natten berättar om attacken:
– Misshandeln och arresteringarna av fyra fredliga bostadsaktivister vid ockupationen är en tydlig påminnelse om att det för staten är viktigare att försvara hyresvärdarnas intressen, snarare än att försvara de många som lider under bostadskrisen.
– Med övervåld som metod kom 20 maskerade poliser – likt banditer – och slog ner dörren på den ockuperade byggnaden under skydd av ”enheten för offentlig ordning” strax efter kl 19. Gardai hjälpte sedan till med att slå ner och arrestera de fyra aktivisterna som efteråt blev frisläppta efter att protester snabbt organiserades utanför polisstationen. Tre av de protesterande, skadade av privata säkerhetsstyrkor och Gardai, har sedan tagits till sjukhus.
– Den brutala handlingen av hyresvärden och polisen gick inte obemärkt förbi, då svaret från anti-vräkningskampanjen har varit enormt, med ett lyckat protestmöte som släppte de fängslade. Massilskan kokar över – vi behöver massiva investeringar i kommunalägt billigt bostadsbestånd, och bara genom ett massivt tryck underifrån kan vi skapa detta.
Kampanjen mot bostadsbrist och hemlöshet (The National Homeless and Housing Coalition) mobiliserade 10 000 till gatorna i april. Samma styrkor – fackligt aktiva, bostads-NGO:er, politiska partier – mobiliserar nu till ”Raise the Roof”-protesten vid Dáil (irländska parlamentet) den 3 oktober. Denna protest sammanfaller med en motion i Dáil för att öka satsningarna på bostäder till 2,3 miljarder euro (23,9 miljarder kronor) i 2019 års budget.
Socialist Party stödjer motionen och mobiliseringen, men om än fler ska dras in i bostadskampen krävs att ett mer radikalt program kopplas till massprotesterna. Programmet måste ha kravet på offentliga, billiga bostäder i förgrunden.
Socialist Party anser att det djärva kravet på 20 000 offentliga bostäder årligen behöver gå framåt. Vi anser också att tröskeln för att få rätt till en offentlig bostad skrotas för att arbetare på en genomsnittlig lön inte ska exkluderas. Bostadsanalytikern Mel Reynolds uppskattar att det finns nog med statlig mark för att bygga 114 000 bostäder.
Detta kan betalas utan att skatten höjs för arbetare. Enligt akademiker på Maynooth Univeristy skulle staten spara 23,8 miljarder euro (247,7 miljarder kronor) på 30 år genom att bygga offentliga bostäder, snarare än att berika hyresvärdar via bostadsassistansbetalningar, samt med en stor skattehöjning på de förmögna och storföretagens vinster.
Att hemlösheten ökar drastiskt beror främst på att hyresvärdar inom privat sektor vräker människor. Det är galet att tillåta dessa vräkningar mitt i den värsta bostadskrisen någonsin. Kravet att förbjuda ekonomiska vräkningar är en potentiell stark magnet för att skapa en masskampanj.
Regeringens ”hyreskontroll” har visat sig vara ett grymt lurendrejeri. Verklig hyreskontroll skulle innehålla åtgärder som sänker hyrorna – särskilt när de är så höga som de just nu är. En tydlig uppmaning till sådana hyreskontroller skulle vara enormt populär.
Det behövs en politisk förändring som inte ser till ”marknaden” för att lösa de problem som den kapitalistiska bostadsmarknaden har skapat. Men ingen regering som innehåller partier som stödjer marknadens logik skulle stödja en sån politik.
En fightback för bostäder kan sätta regeringen under ett verkligt tryck om en bostadskamp får näring i samhällen runtom i landet och en massrörelse växer fram ur det. Det är positivt att fackföreningsrörelsen, med sin potential att mobilisera ett stort antal, nu tar steg mot att kampanja i bostadsfrågan.
Ett radikalt program som detta får inte undvikas av rädsla för att alienera ”sociala partners” eller bränna broar till Fianna Fáil (högerparti). Genom att kombinera en massrörelse med ett radikalt program utan eftergifter till marknadens krav skulle en kraftig utmaning av status quo och för verklig bostadsförändring kunna byggas.
