av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv
”Preem eller Parisavtalet”. Dessa två får Sverige välja emellan, menade klimatforskaren Kevin Andersson dagarna innan Mark- och miljööverdomstolen skulle komma med sitt yttrande. Den 15 juni kom de med beskedet att de väljer Preem – en katastrof för klimatet.
Fortfarande måste regeringen ta ställning till Preems planer på att bygga ut sitt oljeraffinaderi, vilket görs i augusti.
Men med detta yttrande, som ger grönt ljus till en klimatförödande utbyggnad av oljeraffinaderiet, kan regeringen ”med gott samvete” ställa sig bakom utbyggnaden, där utsläppen beräknas öka från 1,7 miljoner ton koldioxid om året till 2,7 miljoner ton koldioxid.
Preemraff skulle med ett utsläpp på 2,7 miljoner ton koldioxid om året bli Sveriges största utsläppskälla.
”Domstolen anser inte att den så kallade stoppregeln i miljöbalken kan tillämpas på verksamheten, eftersom den ingår i EU:s handel med utsläppsrätter”, rapporterar Sveriges Radio beskedet den 15 juni.
I regeringen sitter också det så kallade Miljöpartiet. Om de ska ha ett uns kvar av sitt partinamn måste de protestera kraftigt och högljutt mot detta yttrande. Det troligaste är nog dock att de väljer att inte ”skaka om båten”. Det var längesen de var ett parti för miljön. De klimatmål som regeringen har satt upp blir med en utbyggnad så gott som omöjligt att nå.
Preem hävdar dessutom att de vill bli ett klimatneutralt oljebolag (som är en motsägelse om något) samt att de tar klimatet på största allvar. Alla fossila bränslen är klimatsmutsiga energikällor som starkt bidrar till den globala uppvärmningen.
Om något visar yttrandet på att ökade profiter för storföretagen går före klimatbehoven. Argumentet att ”om vi inte bygger ut gör någon annan det någon annanstans, där utsläppen blir ännu värre” är ihåligt. Företagens drivkraft i ett kapitalistiskt system är alltid vinsten, och det före allt annat. Preem vill bygga ut för att tjäna mer pengar.
Yttrandet är också ett argument för behovet av att storföretag tas över i offentlig regi under demokratisk kontroll och styre underifrån för att kunna planera och ställa om produktion och distribution av varor och tjänster till gröna sådana, i samklang med naturen och klimatet.
På så sätt kan man också säkerställa att alla arbetare på de idag klimatsmutsiga arbetsplatserna får omplaceringar och specialutbildningar för de nya jobben, med lönegaranti under perioden. Tyvärr har IF Metall och LO Västsverige ställt sig positiva till en utbyggnad, istället för att argumentera för dessa krav.
Nu måste kampen trappas upp på alla fronter: från miljöorganisationer och välfärdsaktivister till alla kämpande gräsrötter. Demonstrationer, protester, motstånd och kamp, som organiseras mot det klimatsmutsiga kapitalistiska systemet, blir en allt mer akut nödvändighet. Fortfarande finns det tid att pressa makthavarna till att stoppa en utbyggnad.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.