Räcker sjukvårdens resurser till?

av Johan Sand, narkos- och intensivvårdssjuksköterska // Artikel i Offensiv

Hittills (tisdagen den 14 april) har 11 445 personer bekräftats insjuknade i covid-19 i Sverige. 1 033 har hittills avlidit. Det som i flera veckor har varit en av de största frågorna är om sjukvårdens kapacitet ska räcka till.

Sverige hade i början av 2020 det lägsta antalet vårdplatser på sjukhus per 10 000 invånare i hela EU, cirka 2,2. Antalet intensivvårdsplatser, alltså (aningen förenklat) sjukhusplatser med tillgång till respirator var ungefär 5 per 100 000 invånare. I EU hade bara Portugal färre.
Sedan mitten av mars har akutsjukhusen i Sverige arbetat intensivt med att ställa om sin vårdapparat för att kunna ta emot ett förväntat stort antal covid-19-sjuka patienter, som behöver hållas isolerade från övriga patienter, ofta behöver syrgas och där en ovanligt hög andel behöver intensivvård. 

Intensivvårdskapaciteten har byggts ut överallt och fler platser tillkommer dagligen. Enligt det svenska intensivvårdsregistret (icuregswe.org) har 867 patienter fått intensivvård på grund av covid-19. 
Drygt 500 vårdas just nu på intensivvårdsavdelningar. Det betyder att hela den normala svenska intensivvårdskapaciteten nu är utnyttjad, fylld av covid-19-patienter. Men tack vare den snabba utbyggnaden finns fortfarande lediga platser. Taket är inte nått.

I Stockholm och Sörmland, som sett till folkmängd är de hårdast drabbade regionerna, har tillströmningen av patienter varit konstant den senaste veckan. Antalet har ökat, men inte så mycket som de mörkaste prognoserna förutspådde. I Sörmland är 122 patienter inlagda på sjukhus, varav 33 får intensivvård. I Stockholm är 1077 patienter inlagda på sjukhus, varav 222 på intensivvårdsavdelningar. Det ska jämföras med att Stockholm hade cirka 90 intensivvårdsplatser totalt i början av året. 
Priset för denna omställning är att nästan all sjukvård som kan vänta utan att någon dör också får vänta. Behandlingar och operationer av cancersjuka görs, likaså akut verksamhet. Graviditets- och förlossningsvård fortsätter som vanligt.

Men nu har omställningen i stort sett gjorts. Planerad vård är inställd. Den personal som har kunnat förflyttas arbetar nu inom intensivvård, där antalet vårdplatser har flerdubblats. Ett krislägesavtal är aktiverat inom intensivvården, vilket ger arbetsgivaren möjlighet att ta ut nästan obegränsat med övertid av de anställda mot att dessa får en betydligt högre lön. 
I takt med att vårdplatserna beläggs minskar nu reservkapaciteten och punkten närmar sig när ansvariga läkare måste börja välja vilka patienter som ska nekas intensivvård, trots att de med stor sannolikhet skulle överleva om de fick den, men kanske inte klarar sig utan den. 
Samtidigt finns det vissa tecken på att trycket inte ökar så mycket eftersom några patienter skrivs ut från intensivvårdsavdelningar varje dag. På Karolinska i Stockholm har hittills cirka 80 procent av de covid-19-patienter som har skrivits ut från intensivvården varit vid liv. Det är ännu för tidigt att säga om denna siffra kommer att förändras, vare sig till det bättre eller det sämre. 

Den kommande veckan kan i bästa fall ge svaret på om den svenska sjukvårdens kapacitet räcker. Om antalet patienter som behöver sjukhusvård inte ökar alltför mycket – antalet kommer att öka, det är bara frågan hur mycket – kommer sjukhusplatserna att räcka för alla de som bedöms ha en chans att överleva om de får sjukhusvård, inklusive intensivvård. 
En faktor i detta är också hur mycket den sedan länge överarbetade vårdpersonalen orkar. Det är förmodligen nu det avgörs. I förlängningen kan denna vecka också utgöra en utgångspunkt för valet 2022.