Räntehöjningarna förvärrar krisen

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

En sjunkande svensk ekonomi, fortsatt levnadskostnadskris och stora underskott i kommuner och regioner. Samtidigt gör storbanker och storbolag rekordvinster på samma räntehöjningar som gör det allt svårare för arbetare att klara räkningarna.

Prognoserna för svensk ekonomi skrivs ned. Konjunkturinstitutet räknar nu med att Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) sjunker med 0,9 procent i år – det är 0,5 procentenheter lägre jämfört med förra prognosen.
De bedömer också att inflationen landar på 8,7 procent i år – en ledsam bekräftelse på Offensivs varningar om hur verkningslösa räntehöjningarna har varit för att bekämpa inflationen. Tvärtom har vi sett en förvärrad levnadskostnadskris och ett fördjupat krisförlopp. Inte heller har räntehöjningarna hejdat kronfallet som i sig fördjupar inflationen.
Länsförsäkringars ekonomer skriver i sin senaste marknadsanalys att:
”Trots försvagning i ekonomin fortsätter inflationen att bjuda på besvikelser. Nog för att underliggande inflation minskar, men det sker i en alltför långsam takt. I juni noterades den svenska underliggande inflationen (exklusive energipriser) på 8,1 procent, vilket är en smärtsamt hög nivå. Det svenska inflationstrycket är därmed väsentligt högre än i euroområdet. För Riksbanken innebär detta att räntan kommer att behöva höjas ytterligare. Vår bedömning är att styrräntan höjs med ytterligare 0,25 procentenheter i september och med betydande risk för en sista höjning i november.”

Men två nya räntehöjningar riskerar att driva på inflationen än mer. Matjättarnas och fastighetsbolagens pris- och hyreshöjningar sedan den första räntehöjningen har redan visat detta i form av groteska rekordvinster. Krisen för hushållen och välfärden kommer däremot att accelerera. Många bundna lån löper ut i höst och måste förhandlas om mot bakgrund av nya räntechocker.
Hushållens konsumtion har minskat fyra kvartal i rad, en utveckling som väntas hålla i sig och förstärkas något under loppet av året, enligt Finansdepartementets prognos. Med en styrränta på 3,75 procent är de flesta bolånen nu uppe i 5,75 procent.
”Jag tror vi börjar närma oss toppen för hur mycket vi klarar. Jag tror inte att vi tål väldigt många fler höjningar innan vi får mer betydande prisfall på bostäder. Det här är en supersvår balansgång för Riksbanken – hur man ska stävja inflationen utan att totalknäcka bostadsmarknaden och egentligen hela fastighetsmarknaden, det gäller ju hela den kommersiella fastighetsmarknaden”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB till Affärsvärlden.

Under andra kvartalet sjönk fastighetsinvesteringarna med 67 procent, enligt finansföretaget MSCI. Och Boverkets prognos är att antalet påbörjade bostäder minskar från 71 000 under toppåret 2021 till cirka 27 000 år 2023 och endast 21 500 år 2024.
Antalet konkurser mellan januari och juli har i år ökat med 43 procent i detaljhandeln, 52 procent inom hotell- och restaurang, 36 procent inom bygg och 13 procent inom taxi.
Räntehöjningarna har förvärrat krisen för kommuner och regioner. SKR (Sveriges kommuner och regioner) beräknar att underskotten i kommuner och regioner ökar till 28 miljarder kronor till nästa år om inget görs. Oförändrade statsbidrag med realt sett urholkade värden, lägre skatteintäkter, fördubblade pensionskostnader, höjda räntekostnader och prisökningar på i princip allt utgör enligt SKR en ”giftig cocktail”.
Samtidigt har den blåbruna regeringen viftat bort alla frågor om att se över statsbidragen med att det skulle ”elda på inflationen”.

I verkligheten är det räntehöjningarna, den svaga kronan och storbankernas rekordvinster som eldar på inflationen. Samtidigt som räntechocken slår såväl mot välfärd, hyresgäster och arbetare med bolån göds storbankerna. Enbart räntegapet, skillnaden mellan utlånings- och inlåningsräntan, ger bankerna en gemensam vinst med flera hundra miljoner kronor per dag.
Bankernas räntenetto (det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor) för andra kvartalet är häpnadsväckande: Handelsbanken 11,7 miljarder kronor (ökning med 40 procent), Swedbank 12,8 miljarder (ökning med 80 procent), SEB 11,9 miljarder (ökning med 50 procent) och Nordea nära 21 miljarder (ökning med 40 procent).
”Om man delar upp storbankernas räntevinst över kvartalet skulle det motsvara en vinst på nästan 21 miljoner kronor i timmen”, skriver Melker Rundén i Dagens Ekonomi.
Flera europeiska länder har svarat med att beskatta bankernas rekordvinster med särskilda engångsskatter. Men det radikalaste tilltaget i Sverige än så länge är att finansminister Elisabeth Svantesson (M), över telefon, har uppmanat bankerna att ”ta ansvar i svåra tider med hög inflation”.

När tidningen ETC frågade partierna om hur de ser på en ny bankskatt fick de inte ens ett positivt svar från Vänsterpartiet:
– Det finns redan idag en särskilt bankskatt, som Vänsterpartiet var med och drev igenom, svarade Jan Gustafsson.
Den nuvarande bankskatten har en skattesats på 0,07 procent av bankernas skulder och ger ynka 5-6 miljarder kronor. Småsmulor jämfört med Italiens skattesats på 40 procent av vinsten.
Det Vänsterpartiet istället driver är att ge statliga banken SBAB i uppdrag att pressa bolåneräntorna genom att sänka sitt eget avkastningskrav från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det är ett väldigt svagt förslag.
Varför ska vänstern låta storbankerna profitera på inflationskrisen överhuvudtaget? Det är dags att kräva det som behövs: förstatliga bankerna.
Det är genom ett extremt koncentrerat ägande av banker och storföretag som klyftorna i Sverige har blivit bland de mest extrema i världen, och krisen som denna klick bär ansvaret för slår allt hårdare mot samhället.

SOCIALISTISKT ALTERNATIV OCH OFFENSIV SÄGER:
• Höj barnbidrag, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna – utbetala ett extra barnbidrag i höst.
• Ta bort momsen på maten – för en omedelbar 12-procentig sänkning av matpriserna.
• Inför statlig priskontroll. Företag som inte följer priskontrollerna ska förstatligas och ställas under demokratisk kontroll: livsmedelsproducenter och -handlare, elbolag och bostadsbolag.
• Ta omedelbart tillbaka alla de skattegåvor som har getts till rika och börsbolag.
• Höj skatten på kapitalinkomster, återinför arvs- och gåvo­beskattningen. Ny fastighets- och värnskatt samt höjda bolagsskatter.
• Stoppa nedskärningarna i kommuner och regioner. Behoven ska styra – höj och indexreglera statsbidragen.
• Bekämpa lågkonjunkturen med ett massivt statligt program för jobb, välfärd, bostad och klimat­omställning.
• Förstatliga banker och storbolag under de anställdas demokratiska kontroll och styre – för en demokratisk planerad ekonomi utifrån behov och i samklang med naturen.