Av: Christer Rydén
På lördagseftermiddagen den 15 mars genomförde Socialistiskt Alternativ i Stockholm en studiedag på temat Auktoritär kapitalism, vad den är och hur den ska bekämpas.
Den lite drygt två timmar långa studiedagen ägde rum digifysiskt, alltså både fysiskt, med deltagare i Stockholm, och på zoom, med deltagare i bland annat Luleå samt ett par andra orter i Sverige.
Centralt för studiedagen var en genomgång av begreppet bonapartism och dess historia, med rötter tillbaka till Frankrike under första halvan av 1800-talet, då Napoleon Bonapartes brorson Louis Bonaparte efter att ha valts till Frankrikes president i december 1848 gjorde en statskupp och blev diktator för att därefter utropa sig till kejsare och härskade som sådan 1852-1870.
Termen ”bonapartism” kommer sig av hans roll som diktatorisk härskare för den krisregim som upprättades i Frankrike i kölvattnet på de revolutionära arbetarklass- och småborgarupproren och revolutionsförsöken 1830 och 1848. De hade krossats och klasskampen hade gått i stå vilket fick till följd att staten och dess galjonsfigur Louis Bonaparte/Napoleon III skenbart kunde höja sig över samhället och dess klasstrider – som hamnat i en återvändsgränd – och till synes agera skiljedomare, men i sista hand till den härskande kapitalistklassens fördel.
Ett deltema i det hela var hur bonapartistiska styren har fungerat sedan dess och hur bonapartistiska regimer kan vara allt från militärdiktaturer till mindre hårda bonapartistiska styren i parlamentariska former. Dessa kännetecknas av förstärkt presidentmakt och inskränkta befogenheter för valda församlingar som parlament. Bonapartism beskrevs under mötets gång som ett spektrum, inkluderat tendenser till bonapartism – som vi kan se till exempel i USA nu i början av Donald Trumps andra presidentperiod, liksom i länder som just Frankrike där den sittande presidenten Macron regerar alltmer maktfullkomligt i ett för honom olösbart politiskt krisläge.
Ett centralt kännetecken för bonapartism och tendenser till bonapartism och auktoritär kapitalism är, var mötesdeltagarna överens om, högerpopulism med starka inslag av rasism, hets mot invandrare och asylsökande, kvinnofientlighet och fientlighet mot hbtq+-minoriteter vilket syftar till att splittra arbetarklassen och till arbetarklassen närstående skikt från att gemensamt bekämpa den gemensamma fienden: Den ultrarika, men numerärt lilla kapitalistklassen med dess techmiljardärer (i dollar).
USA:s president Donald Trump och hans politiskt skogstokiga medarbetare Elon Musk, Argentinas ultrahögerlibertarianska ”motorsågspresident” Javier Milei, europeiska auktoritära makthavare som Ungerns Viktor Orbán har alla det gemensamt att de använder misogyni – kvinnohat – och hbtq- och i synnerhet transhat som ett sätt avleda uppmärksamhet från gemensamma klasskampsfrågor till ett splittrande ömsesidigt hat där olika grupper inom den breda arbetarklassen ställs mot varandra istället för uppåt, mot den verkliga fienden: Kapitalistklassen och dess politiska hantlangare. Detta i syfte att ”återupprätta kärnfamiljen”, modell ett påstått idylliskt 1950-tal, som egentligen aldrig fanns, och att det finns två och endast två könsidentiteter: man och kvinna.
På den givna frågan: Vad göra åt eländet och det hot mot arbetarklassens tidigare erövrade demokratiska fri- och rättigheter som de här accelererande tendenserna till bonapartiska, auktoritärt kapitalistiska styren som nu växer fram utgör. Nu delas världen alltmer upp i auktoritärt styrda kapitalistiska och imperialistiska maktblock. Mötets slutsatser mynnade ut i att i Socialistiskt Alternativ har en livsviktig roll att spela i att både ta initiativ till motstånd och delta tillsammans med andra motståndsfickor och grupperingar, där så är möjligt, lära oss av historien om bonapartismen, vad den är, dess konsekvenser och framförallt hur den i slutänden ska besegras genom en grundläggande revolutionär socialistisk samhällsomvandling på organiserad arbetarklassmassbas.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.