Återinför fastighetsskatten
En av de förändringar som har ökat förmögenhetsklyftorna i Sverige mest är avskaffandet av fastighetsskatten 2008, som resulterade i skenade bostadspriser. Inför valet driver högerpartierna en intensiv kampanj för att försvara dagens extremt orättvisa beskattning.
Bor du i en normalstor villa i en mindre stad någonstans i Sverige betalar du antagligen 8 874 kronor i kommunal fastighetsavgift. Äger du mot förmodan en 10-rumsvilla, med havsutsikt och swimmingpool i någon av Stockholms mer fashionabla förorter betalar du exakt samma belopp, 8 874 kronor.
Det här är resultatet av den förändring som Reinfeldts högerregering genomförde 2008.
Fram till dess hade fastighetsskatten varit en procent av husets taxeringsvärde, det vill säga dyrare hus ger högre skatt. Det fanns samtidigt begränsningsregler så att skatten inte kunde bli hur hög som helst i förhållande till inkomsten.
Förändringen gjorde att Sverige blev till ett lågskatteland när det gäller beskattning av fastigheter. Enligt en rapport från LO och tankesmedjan Tiden så ligger den totala beskattningen av fastigheter på ungefär en procent i Sverige. Genomsnittet i de rika länderna (OECD) är ungefär det dubbla.
Följderna av förändringen var lätta att förutse. En låg skatt på småhus bidrog till att priserna drog iväg uppåt. I genomsnitt har priset på en villa ökat till mer än det dubbla mellan 2008 och 2022. I de större städerna har ökningen varit betydligt större.
Det har i sin tur gjort att hushåll med normala inkomster har tvingats skuldsätta sig allt mer för att kunna köpa hus. När SCB 2020 jämförde hushållens skuldsättning i ett antal länder i Europa var det bara i Danmark som skulderna var större än i Sverige.
Det har skapat en allvarlig skuldfälla, som nu hotar att slå igen när räntorna är på väg upp, kostnaden för el och uppvärmning stiger och huspriserna är på väg nedåt.
Socialdemokraternas ledning har även i denna fråga slagit till full reträtt. Magdalena Andersson har gång på gång bedyrat att hon inte har några som helst planer på att återinföra fastighetsskatten.
Det som gör Anderssons försvar av en djupt orättvis bostadsbeskattning extra anmärkningsvärt är att S för två år sedan ställde krav på en översyn av fastighetsavgiften och en nedtrappning av ränteavdragen, som gynnar välbärgade som äger sin bostad.
Både S och den blåbruna alliansen försvarar en orättvis bostadsbeskattning. Den självklara principen borde vara att de som bor i dyra bostäder också betalar en högre skatt. Ett tak för skattens andel av inkomsten kan skydda människor som bor i områden där fastighetspriserna stiger mot orimliga höjder. En sådan fastighetsskatt skulle också minska risken för nya bostadsbubblor i framtiden. ■
