”Regeringen får en svettig höst”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Regeringen och statsminister Stefan Löfven får en svettig höst, konstaterade SVT Nyheter i samband med riksdagens öppnande i tisdags. 

S-MP-regeringen är inte bara den svagaste på mycket länge, utan också den mest högerinriktade ministär som Socialdemokraterna någonsin har lett och som Vänsterpartiet har släppt fram. 
Regeringspolitiken bestäms av det nyliberala Januariavtalet, vars övergripande mål under mandatperioden är att ”åstadkomma systemförändringar som kan vara stabila över tid”. 
I Januariavtalets borgerliga systemskifte 2.0 ingår bland annat ”att inte driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden” (ur Januariavtalet), marknadshyror med början i nyproduktion, försämrat anställningsskydd och fler låglönejobb. 

Andra centrala delar i Januariavtalet är nya gåvor till bolag och höginkomsttagare och en samtidig fortsatt kraftig upprustning av statens hårda kärna – militär och polis – samt att den så kallade tillfälliga lagen mot asylrätten blev permanent. 
Mycket av detta har regeringen redan under sina första nio månader vid makten börjat genomföra.
I höstbudgeten är de superrika de stora vinnarna. De högst avlönade får ett tillskott på flera miljoner när värnskatten avskaffas vid årsskiftet och klyftorna ökar. 
Under rubriken ”Januariavtalets baksmälla” listar Sveriges Radio Ekot den 10 september höstbudgetens många nyliberala attacker: ”Minskad ekonomisk jämlikhet (avskaffad värnskatt), en arbetsgivaravgiftssänkning (ingångsavdrag), gynnsammare villkor för företag som gör vinst på skattepengar (slopad moms när privata vårdföretag hyr läkare), anställningssubventioner till företag utan kollektivavtal (etableringsjobben) och en fortsatt nedskalning av Arbetsförmedlingen under ökande arbetslöshet”.

Lägg därtill att regeringen redan i våras tillsatte den antifackliga LAS-utredningen och nästa år väntas föreslå marknadshyror och det står klart att den S-ledda regeringen ämnar genomföra en politik vars nyliberala attacker går längre än Alliansregeringen vågade. 
Och allt detta i ett läge när den svenska ekonomin snabbt bromsar in, arbetslösheten beräknas öka igen och kommunsektorn behöver ett tillskott som är mångdubbelt större än de årliga tillskott på 5 miljarder kronor som är överenskommet i Januariavtalet. 
Hälften av landets regioner och var tredje kommun räknar med underskott i årets resultat. Det är värre än under krisåren 2008-2009 och om inte staten omedelbart skjuter till extra stöd väntas en ny svår välfärdskris inom kort.

I vårens många protester mot högerpolitikens följder lades en grund för ännu större och fastare motstånd mot högerpolitiken i form av en rörelse underifrån som samlar fackföreningsfolk, förortsaktivister, hyreskämpar, klimataktivister och välfärdens försvarare. 
Klimatstrejkerna den 20 och 27 september blir ett första tillfälle att göra detta och sedan följer en rad mobiliseringar som var för sig och tillsammans reser behovet av en riksomfattande protestdag med demonstrationer och strejker mot högerpolitiken.