Regeringen uppträder med en häpnadsväckande passivitet inför den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-ta- let. Både fackföreningar och lokala politiker kräver mer till kommuner och landsting. Regeringens ”satsning” stannar vid 0 kronor i år, 7 miljarder 2010 och 5 miljarder 2011 och 2012.– Vi skattebetalare går in och räddar banker och deras vinster, men vården har de inte bråttom att rädda, sa sjuksköterskan Per Johansson, initiativtagare till Rädda Vården-kampanjen i Sundsvall, kandidat i EU-valet för ArbetarInitiativet och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, i Svt Mittnytt den 8 april.
– Man kan säga att de försöker laga en sjunkande båt efter att den har sjunkit. Men den håller på att sjunka nu, kommenterade Per Johansson att pengarna inte kommer att skjutas till förrän nästa år.
Regeringen och så kallade ekonomiska experter fortsätter att hävda att Sveriges ekonomi står sig bra jämfört med andra länders. Samtidigt kommer alltmer ”skrämmande siffror”, som på framsidan av DN Ekonomi den 2 april illustrerades med en bild på en vettskrämd, nagelbitande finansminister Anders Borg.
Förra årets budgetöverskott på 135 miljarder kronor har rasat till ett underskott som beräknas bli 149 miljarder kronor i år, enligt DN den 2 april. BNP faller enligt Konjunkturin-stitutet med 3,9 procent i år och arbetslösheten stiger till nästan 11 pro- cent nästa år. En kvarts miljon jobb väntas försvinna fram till slutet av 2010, enligt de senaste siffrorna från KI, vars prognoser blir dystrare för varje gång.
Värst drabbas industrin, där vart sjätte jobb försvinner. Men uteblivna skatteintäkter gräver de även allt djupare hål i kommunernas budgetar.
Som ett mantra upprepar Borg och Reinfeldt att den globala krisen kommer utifrån och att det inte finns mycket regeringen ”kan göra”. Utan respons och allt mer akut har kommuner och landsting ropat sig hesa efter stödpaket, likt de 500 miljarder kronor bankerna tilldelades i höstas.
När så regeringen äntligen svarade i vårbudgeten är det både för sent och otillräckligt.
I år blir det inte en krona till vare sig kommuner eller landsting. För år 2010 tilldelas ett futtigt engångsbelopp på 7 miljarder kronor och sedan 5 miljarder kronor i höjda statsbidrag 2011 och 2012.
Det är småpotatis jämfört med att KI i slutet av mars förväntade sig att regeringen skulle vidta ytterligare ofinansierade åtgärder med 8 miljarder kronor redan i år, och 50 miljarder nästa år.
– 2010 kommer att bli ett nattsvart år för skolorna. Det är redan 1 300 lärarvarsel lagda och de kommer att verkställas, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande. Hon påpekar att två tredjedelar av kommunerna skär ned på skolornas verksamhet redan i år.
Även Kommunals ordförande Ylva Thörn anser att regeringens satsningar är otillräckliga. Också inom landstingen är stödpaketet småsmulor i jämförelse med underskotten.
– Det påverkar inte alls, säger Sara Ekström, landstingsdirektör i Västernorrland, i SKTF-Tidningen den 8 april.
I Västernorrland motsvarar stödet på 50 miljoner kronor nästa år bara en tiondel av de besparingar som man tänker genomföra. Situationen är densamma överallt. I Norrbotten ska statsbidraget på 57 miljoner kronor jämföras med ett underskott på 300 miljoner kronor.
– Vi får pengarna för sent, vi borde fått dem nu. Och det borde varit mer, säger landstingsrådet Kent Ögren (S) till SKTF-Tidningen.
Kanske än mer häpnadsväckande än regerings passivitet är fackens flathet. Det sämsta tillfället att ”vara förstående” och gå med på nedskärning- ar och försämringar är nu. Upprop underifrån som för vården i Ö-vik och i Sundsvall, och för skolan och jobben inom industrin på Västkusten är sprakande facklor som visar vägen i den politiska dimridå som fackpampar och socialdemokraterna står för.
Lina Westerlund
