Regeringens falska miljöpolitik avklädd

✔️ Fusket i utsläppssiffrorna ✔️ Bluffen om biobränslet ✔️ Mörkningen av larmrapport

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

När Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund, Miljöpartiet, åkte till miljöministerrådets möte i Luxemburg nyligen var det för att bromsa, bromsa, bromsa. Mest påtagligt var att den svenska regeringen absolut inte vill ha ”bindande mål” för Sverige på målet att öka de naturliga kollagren, det vill säga minska avverkningarna i den svenska skogen.

Tidigare i år krävde statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna, i ett brev till EU-kommissionen att alla referenser till ”naturnära skogsbruk” (istället för kalavverkningar) skulle strykas ur kommissionens förslag om vilka investeringar som skulle få kallas hållbara. ”Vi vill att konceptet raderas”, skrev statsministern.
Nu försöker Skogsstyrelsen – myndigheten som ansvarar för tillsynen över skogsbruket och att Miljöbalken följs – ”lösa problemet” genom att hitta på en ny och egen definition av begreppet ”hyggesfritt”, där kalhyggen på 2 500 kvadratmeter ska kunna ingå (!). 
Och i måndags avslöjade DN nästa skandal: att Skogsstyrelsen försökt mörka sina egna tjänstemäns larmrapport om att de mest skyddsvärda skogarna nu avverkas i snabb takt.

”Tanken på att vi kan exploatera oss ur klimatkrisen är tragiskt falsk” 

Regeringens budskap är tydligt: ’Vi pratar gärna om klimatet i fina tal men rör inte våra kalhyggen’. Hur kan det komma sig? Svaret är att  regeringens hela klimatpolitik har byggts upp kring lögnen om att biobränslen (att elda framförallt skog för energi) är det bästa alternativet till fossila bränslen (att förbränna olja). Skogen har framställts som en närmast oändlig resurs som (tillsammans med en hänsynslös utbyggnad av vindkraftskomplex) ska möjliggöra en massiv ökning av energiproduktionen på kapitalets villkor, snarare än att minska utsläppen på miljöns villkor.
Detta trots att en hel fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen enligt forskare vid LUCCI, Lunds universitet (studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet).
Viltekologen Jon Anderssons unika kartläggning av tillståndet i skogen från 2016 visade att hela 60 procent av den svenska skogen hade utsatts för kalhuggning och att om avverkningen fortsätter i samma takt så finns inga ursprungliga skogar kvar om tjugo år förutom i redan skyddade områden. Sedan dess har avverkningstakten fortsatt att öka, med 3,3 procent från 2016 till 2020. Skogsstyrelsens prognos är att avverkningarna fortsätter öka med ytterligare 3 procent under 2021.
Propagandan om att Sverige ’aldrig haft så mycket skog’ ekar lika tomt som djurlivet i de virkesåkrar som idag räknas som ”skog” och ”kolsänkor”.

Det svenska fusket med utsläppsstatistiken har ifrågasatts av allt fler forskare och regeringens lögner om att det svenska skogsbruket är ”klimatneautralt” har sågats med fotknölarna, exempelvis i väldigt avslöjande artikelserier av såväl tidningen Etc och DN. Ändå fortsätter den ”gröna” regeringen bluffen och arbetar intensivt gör att möjliggöra för storföretagen att fortsätta maximera sina vinster genom kalavverkningar.
Sveriges utsläppssiffror fuskas med på flera sätt; till exempel att Sveriges utsläpp i andra länder inte räknas in och att skogsbrukets utsläpp inom Sverige inte räknas in.
Enligt den officiella statistiken har de svenska koldioxidutsläppen minskat med nästan 30 procent sedan 1990. Det stämmer inte helt enkelt, då regeringen bara räknar in den fossila delen av koldioxidutsläppen:
”En koldioxidmolekyl från ett träd som bränns har lika stor påverkan på atmosfären som en från olja, ändå klassas utsläpp från träförbränning som koldioxidneutralt”, skrev DN.s reportrar i artikeln ”Så försvann en sjättedel av Sveriges utsläpp från statistiken”.

Som Rättvisepartiet Socialisterna tidigare kritiserat är också en stor del av Sveriges utsläppsminskningar fiktiva minskningar som beräknats utifrån projekt i utlandet, så kallad ”klimatkompensation” för att få fortsätta släppa ut mer hemmavid.
Storföretagen som släpper ut har tjänat enorma summor på regeringens fredning av biomassautsläpp:
”Om de svenska biogena utsläppen istället skulle ha omfattats av svensk koldioxidskatt skulle skatteintäkten motsvara nästan 58 miljarder kronor. Till det kommer dagens befrielse från energiskatten – som uppgår till ungefär fyra miljarder varje år bara på uppvärmningssidan – och direkta stöd inom ramen för projektet ”Klimatklivet” på omkring en miljard kronor mellan 2018 och 2020”, skriver DN.
Regeringen försöker till varje pris upprätthålla bilden av det hållbara skogsbruket i Sverige och flera gånger ertappas ministrar med lögner. Som när landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) tillbakavisade att skog eldades upp för att bli energi:
”Det gör vi inte i Sverige utan vi plockar ut virke som man exempelvis kan bygga i trä med så att du har ett långsiktigt bindande av koldioxid – det är viktigt. Restprodukterna blir till bioenergi.”
Men enligt siffror från Naturvårdsverket, som DN begärde ut, står virke bara för cirka 22 procent av skogsuttaget medan bioenergin står för hela cirka 50 procent och papper och pappersmassa cirka 25 procent.  

DN:s granskning visade också att ”en fjärdedel av svenska primära skogsbiobränslen kommer från trädets stam – trots att branschen lovar att endast restprodukter som bark, grenar och sågspån används till energi”.
En av allt fler organisationer som nu varnar för illusioner i biobränslen är European Academies’ Science Advisory Council, EASAC, en sammanslutning av Europas vetenskapliga akademier. EASAC har studerat den ökade användningen av biobränslen i värmekraftverk och fann att biobränslen faktiskt ger större utsläpp än kolet.
Rättvisepartiet Socialisterna pekade redan 2016 på att ingen av de planterade skogarna kan ersätta en avverkad skog som kolsänka:
”När skog avverkas hamnar det mesta av kolet i atmosfären och tas inte upp i samma mängd igen förrän skogen vuxit upp, i tallens fall det vill säga ca 100 år efter plantering då de ofta uppnått sin maximala längd och bredd. Det innebär att ingen av de tallar som planterats sedan 1950 – då kalavverkningarna tog fart i Sverige – ännu binder kol i samma utsträckning som en ursprungligt avverkad tall gjorde.”

Det handlar inte om att regeringen är oinformerade. Nej, de vet. De blundar bara. De valde den klimatpolitik som de kunde göra tillsammans med de största utsläpparna; en sorts ”win-win” där regeringen kan uppvisa minskade utsläpp och industrin kunde fortsätta maximera sina vinster med fortsatta exploateringar fast med en magisk grön stämpel. I ett sammanhang av ekonomisk brottslighet skulle detta ha kallats ”pengatvätt”. Regeringen tvättar kapitalisternas utsläpp till utsläppsminskningar. Regeringen lovar att stå för 50 procent av industrins ”gröna investeringar” och industrin lägger om från fossil förbränning till biobränsle.
Som Johan Ehrenberg skrev i Etc efter Miljöpartiets ”lyckade förhandlingar” med Preem:
”Men med 50 procent från staten till tallolja kan de nog fortsätta några år till, tro inte att raffinaderibranschen vill självdö, den kommer kämpa för att få fortsätta skapa utsläpp – och de enda som kan rädda dem är politiker som ger efter”.

Tanken att vi kan exploatera oss ur klimatkrisen är tragiskt falsk. Det är också populism, att äta kakan och ha den kvar. Det är kapitalet och deras storföretag som försett regeringen med alla argument, som tragiskt sipprat ned även i delar av klimatrörelsen såväl som i ledningen för Vänsterpartiet och Miljöpartiet: ”Vi måste bryta nya gruvor för att kunna bygga alla nya elbilar, vi måste avverka skogen för att få el till alla laddstolpar och vi måste bygga stora vindkraftskomplex för få el till de nya ”fosslfria” stål- och batterifabrikerna”. Lager på lager av ovetenskaplig green-washing blir en hel kaka regeringen vill att vi alla äter utav.
Att 75 procent av den avverkade skogen går till kortlivade produkter som är ersättningsbara med exempelvis rörfler och hampa visar vad som är möjligt. Rörflen och hampa ger tre till fyra gånger mer pappersmassa per hektar än från skog och kan skördas efter några månader respektive år istället för en gång på 100 år. En sådan omställning skulle skapa verkliga gröna jobb, hjälpa till att hålla det igenväxande kulturlandsskapet öppet, möjliggöra att undanta alla biologiskt värdefulla skogar från skogsbruk helt och att övergå till hyggesfria skogsbruksmetoder i de resterande skogarna. Hyggesfritt skogsbruk skulle också innebära att en mycket större del av skogsproduktionen faktiskt skulle gå till virke, som binder kol.

Det är dags att ställa om klimatpolitiken från att stryka de största utsläpparna medhårs och det är dags att sluta mata kapitalets trolleri om evig tillväxt och mångdubblad energiförbrukning. Först och främst måste kolet stanna i marken – men också de flesta träd, mineraler och alla marklager. Kapitalismens slöseri med energi, naturresurser, ekonomiska och mänskliga resurser måste stoppas. Ekonomin måste planeras och ställas under demokratisk kontroll så att vi på bästa sätt kan hushålla och ställa om till produktion som inte bara är fossilfri men också cirkulär. Kortsiktiga och ej hållbara jobb måste ersättas av nya jobb inom återvinning, återbruk, hållbart skogsbruk mm. De stora rikedomar ett fåtal utsläppare och storföretag lagt beslag på i privata fickor kan om de används rätt istället användas för att stoppa klimatkrisen och för att utplåna de klyftor och den fattigdom som följt i dess spår. ■

Läs mer:
• I Haninge har Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med boende räddat sex skogar och naturområden från avverkningar och exploateringar, läs mer här

Se RS Haninges film om att rädda skogarna: