Regeringens gruvpolitik får underkänt av FN

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Den svenska regeringen får skarp kritik av FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering för beslutet om bearbetningskoncessionerna för en nickelgruva i Rönnbäcken (Tärnaby). Beslutet togs 2013 trots omfattande protester. Av beslutet framgick också att gruvan gick före rennäringen. 

”Det är emellertid otvivelaktigt så att den tilltänkta gruvnäringen skulle ge större samhällsekonomiskt positiva effekter och större möjlighet till ökad social välfärd än vad pågående rennäring genererar idag”, skrev den dåvarande regeringen och hävdade dessutom att beslutet ”tillgodoser Sveriges folkrättsliga förpliktelser”. Men när nickelpriserna sjönk sköts gruvprojektet upp.  
I en kommentar till FN-kommitténs kritik skriver Arne Müller, författare till bland annat Smutsiga miljarder – gruvboomens baksida, på Facebooksidan Norrlandsparadoxen: ”Det tvärsäkra påståendet om att Sverige fullgjort sina folkrättsliga förpliktelser har vederlagts av beskedet från FN-kommittén.”
Arne Müller skriver vidare att: ”Det som kritiseras är inte bara hanteringen av det enskilda ärendet, utan de principer som gäller vid prövning av gruvprojekt i traditionellt samiska områden. Det svenska regelverket gör att samebyar inte får den rättighet till ett verkligt samråd som det internationella regelverket för urfolks rättigheter kräver. FN-kommittén anser att den svenska lagstiftningen behöver ändras.”

FN-kommittén underkänner den nyliberala gruvpolitiken som bland annat innebär att staten överlåter ansvaret för samrådet med samebyn till ett privat företag. 
Vidare säger man att det bör finnas en miljöutredning och att grunden för samråd ska baseras på en utredning av samhällseffekter av gruvan gjord av oberoende expertis. Idag är det gruvbolagen som är beställare av alla de utredningar som ligger till grund för prövning av gruvärenden. 
Den kritik som FN-kommittén riktar kan komma att påverka prövningen av gruvprojekten Kallak, Laver, Fäboliden och Stekenjokk.