Regeringens politik slår mot samiska rättigheter

Av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Nyligen meddelade regeringen att Renmarkskommittén ska läggas ner precis när den har kommit med ett första betänkande om jakt- och fiskerättigheter. Nedläggningen kan ses som fortsatta bråda steg åt höger för att skydda kapitalistiska intressen, som exempelvis gruvindustrin.

Regeringen skyller nedläggningen på att svidande kritik inkommit från olika håll på remissen av Renmarkskommitténs första betänkande Jakt och fiske i renbetesland. Men samtidigt skriver landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande att regeringen tänker tillsätta en ny utredning om rennäringslagen, med nya direktiv. Och det låter, som Eric M. Runesson, ordförande i kommittén, uttrycker till SVT, som att regeringen inte politiskt kan acceptera kommitténs slutsatser.

Renmarkskommittén kom till efter Girjasdomen, där Girjas sameby fick rätt gentemot staten att upplåta jakt- och fiskerättigheter ovanför odlingsgränsen. Det handlar alltså om rätten att administrera rättigheter på statens marker i vad som i andra utredningar kallas för fjällnära natur. Renmarkskommittén skulle undersöka och kom fram till att fler samebyar bör ha samma rätt som Girjas och det är detta som regeringen nu vill begrava.

Svenska samernas riksförbund

(SSR) gick ut med att de inte kommer att yttra sig i konsultation om renmarkskommitténs framtid. Enligt lag måste konsultation ske med samiska företrädare i frågor av vikt för samer. SSR är minst sagt kritiska, då förfrågan om konsultation kom tre dagar efter att regeringen redan hade sagt att de ska lägga ner kommittén. SSR säger att när regeringen kringgår konsultationsordningen visar de att lagen också kan kringgås.

Sedan maj har fem samebyar (Ran, Sirges, Unna Tjerusj, Baste och Talma) själva stämt staten på ett liknande sätt som Girjas sameby gjorde och som vann frågan om rätten till småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen. Det har talats om att det inte funnits tålamod att vänta på någon färdig utredning, men bland annat Sirges sameby har uttalat att det saknats förtroende för kommittén.

En fråga som har kritiserats inför kommittén har varit att en ny lag måste grundas på fler frågor än bara rennäringen. Idag är rennäringslagen just en näringslag. Men man har även kritiserat att kommitténs betänkande inte tar upp frågan om ändring av lagen, något som kritiker menar måste göras då den inte fungerar. Annan kritik är bland annat att utredningen inte heller grundas i Girjasdomen.

Från andras remisskritik skiner statens intressen igenom: Försvarsmakten vill se en lagstiftning som än mer möjliggör att de kan öva var de vill och när de vill. Med inträdet i NATO och än mer samarbetet med USA vill Försvarsmakten säkra sin tillgång till marker.

Bergsstaten fortsätter däremot att hävda att den gröna omställningen skulle kräva utökad exploatering av exempelvis renbetesmarker och ställde sig därför kritiska till renmarkskommitténs utredning. Samma argument som näringsministern Ebba Busch använder när hon talar om att gruvor och renskötsel måste samexistera, samtidigt som markerna bara krymper för renskötseln. Bara förra året satsades det 2 miljarder kronor för att hitta nya fyndigheter, vilket kan jämföras med att de rikaste länderna varje år gemensamt ger endast motsvarande 100 miljarder kronor till klimatomställningsbidrag för fattigare länder.

Att kapitalismens utsugning av natur och människor samt den aggressiva högerpolitiken måste bekämpas internationellt blir tydligt efter COP29. Samerådets ordförande Per Olof Nutti säger, efter hemkomsten från klimattoppmötet, till SVT att världens ledare inte lyssnar på urfolk.