Region Västernorrland: Sparplanen skjuts upp

av Per Johansson, psykiatrisjuksköterska // Artikel i Offensiv

Som Offensiv tidigare har rapporterat hotas sjukhusen i Västernorrland av nya nedskärningar. I september presenterades tjänstemannaförslaget som bland annat innebar att 15 procent av alla vårdplatser i regionen skulle bort, vilket väckte kritik från flera håll. Men i förra veckan sa Lena Asplund, moderat och ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden till SVT, att:
– Det går inte att fatta beslut på det underlag som presenterats, det är mycket olyckligt.

Sparkraven ligger dock kvar. Politikerna ska ta ”nya tag” och denna gång med hjälp av inhyrda konsulter. Regionens egna tjänstemän verkar plötsligt inte kompetenta. Att regionledningen ändå backar från sparförslagen måste ses som en delseger för alla som har protesterat och kritiserat sparförslagen. 
Enligt förslaget skulle neonatalplatserna på Örnsköldsviks sjukhus läggas ned. Det ledde till starka protester då det ansågs vara en början på att till slut avveckla BB i Örnsköldsvik. De nu stoppade besparingarna skulle innebära att antalet vårdplatser på länets sjukhus minskade från dagens 573 till 486.  

Inom exempelvis psykiatrin, där jag jobbar, skulle 13 vårdplatser försvinna. Det motsvarar en hel avdelning. Därför var det inte utan fog som mina psykiatrikollegor i Örnsköldsvik reagerade med bland annat en insändare i tidningen då de tolkade sparförslaget som en nedläggning av alla psykiatrivårdplatser i Örnsköldsvik. Även Läkarföreningarna reagerade mot förslaget.
– Det som är så beklagligt är att ledningen inte tar tillvara på personalens energi eller reaktioner över huvud taget, sade Ångermanlands läkarförenings ordförande Lars Rocksén till SVT när förslaget presenterades.
Specialistvården var ålagd att minska sina kostnader med 150 miljoner kronor i år, men stotalt uppgick sparkravet till 474 miljoner kronor fram till 2022. 
Att besluten skjuts upp innebär att tid har vunnits för att kämpa emot dessa nedskärningar.

I Sollefteå återstartar politikerna krigsmakten, men inte BB. I oktober kom beskedet att ett nytt regemente startas i Sollefteå. 
Rättvisepartiet Socialisterna har hårt kritiserat de senaste årens massiva satsningar på krigsmakten och vapenindustrin samtidigt som samma politiker skär ned på vården.
Utan tvekan är det många i Sollefteåtrakten som är positiva till att regementet i Sollefteå återupprättas. I en ort där mycket har skurits ned och försvunnit känns det inte alls konstigt att många tycker det är bra att nya arbetstillfällen nu kommer till orten. Många hoppas också att ökad närvaro av Försvarsmakten gör att krav kommer att finnas på att bevara eller rusta upp ortens sjukhus. 
Trots att vi hyser full förståelse för detta menar vi fortsatt att de massiva satsningarna på krigsmateriel och regementen är fel. Dessa pengar skulle bättre kunna användas till annat. Istället för stridsflygplan och fler soldater skulle det behövas anställas vårdpersonal och investeras i vårdutrustning med mera.

Militären får av januariavtalets partier ytterligare ett påslag på 27 miljarder kronor under åren 2021-2025, vilket är en 40-procentig ökning. Ökningen är tre och halv gånger så stor som Region Västernorrlands årsbudget.
Enbart kostnaden för ett nytt stridsflygplan JAS Gripen E, inräknat utvecklingskostnader, beräknas till 1 miljard kronor, vilket är dubbelt så mycket som de sparkrav som finns på vården i Region Västernorrland fram till 2022. Vad skulle inte dessa pengar som nu går till krigsindustrin kunna åstadkomma om de satsades på vården?
Vårt krav ”Rusta upp vården – inte militären” är därför aktuellare än någonsin!