Rekordöverskott: Varför fortsätter nedskärningarna?

av Offensiv

Under förra året blev överskottet i kommunernas och regionernas ekonomi 51 miljarder kronor. Då borde det vara bäddat för en välbehövlig upprustning av sjukvården, äldreomsorgen, skolor och annan offentlig service. Men så är det inte.

Förklaringen till de stora överskotten är de stora extraanslagen i spåren på coronapandemin. Under åren före 2020 urgröptes kommunernas ekonomi. Skatteintäkter och de statliga anslagen hängde inte alls med i de ökade behoven inom bland annat äldreomsorgen. Små kommuner i glesbygd har varit särskilt utsatta. De system som ska utjämna skillnader i kostnader har inte varit tillräckligt starka.
De stora tillskotten till kommunerna under 2020 har täckt upp för de extrakostnader som kommuner och regioner har haft på grund av pandemin. 

Men tillskotten har faktiskt varit större än kostnaderna; därför har det blivit så rejäla överskott i de flesta kommunala kassorna. Förklaringen är också att kommunerna har fortsatt att hålla hårt i pengarna. Sparplaner har fortsatt att rullas ut.
Det är mycket tydligt att engångsanslagen under 2020 inte löser problemen i grunden. Sveriges kommuner och regioner (SKR) varnar för att läget kommer att försämras snabbt när coronastöden försvinner. En fortsatt hög arbetslöshet gör att skatteintäkterna inte ökar särskilt snabbt, samtidigt som en ökad andel äldre personer gör att behoven av äldreomsorg och sjukvård ökar snabbt.

Särskilt ansträngt är läget i landsbygdskommunerna. Där beräknas antalet invånare som är 80 år eller äldre att öka med 33 procent under de kommande tio åren. Samtidigt väntas antalet människor i yrkesför ålder minska med nio procent.
Detta märks redan nu. För trots att det var ett bra år i allmänhet för kommunernas ekonomi gällde det inte alla kommuner.
Se på Bjurholm, landets minsta kommun sett till folkmängden. Knappt 2,400 människor bor i kommunen. Byskolorna har lagts ned, men det är åtskilliga mil från centralorten till kommunens ytterkant, vilket exempelvis gör att resvägarna för hemtjänsten kan bli långa. 
Kommunen fick 3-4 miljoner i coronastöd förra året, men det räckte inte. Underskottet blev nära 8 miljoner. 
En omedelbar konsekvens var att den sedan länge planerade satsningen på en ny brandstation har skjutits på framtiden.

Den långsiktiga krisen för den offentliga servicen är långt ifrån löst.

Vilhelmina, en annan glesbygdskommun i Västerbotten, redovisar ett underskott på 6,5 miljoner. År 2019 var underskottet betydligt större, vilket gör att kommunalrådet Annika Andersson, C, var nöjd med utfallet i en kommentar till Sveriges Television. Men då är detta resultatet av ett stort nedskärningspaket där två byskolor lagts ned och att anställda har sagts upp.
Mitt under pågående coronapandemi lade region Västernorrland förra året fram en sparplan som bland annat innebar att 15 procent av vårdplatserna vid sjukhusen i länet skulle försvinna. Planerna stoppades tillfälligt i höstas, men är i högsta grad aktuella fortfarande. Just nu pågår en diskussion om att flytta alla patienter som behöver respiratorvård från sjukhuset i Sollefteå.

Trots att coronastödet har gett en tillfällig lättnad för många kommuner och regioner är den långsiktiga krisen för den offentliga servicen långt ifrån löst. 
Det kommer att krävas stora proteströrelser för att pressa regeringen att hyllningarna av personalen inom sjukvården och äldreomsorgen ska bli något annat än tomma ord.