De kravaller som de senaste veckorna skakat Tunisien och Algeriet har flera orsaker, varav massarbetslöshet bland ungdomar i en tid av drastiskt ökade matpriser och förvärrad fattigdom är några av de viktigaste. Händelser som i Oran i nordvästra Algeri- et, där ungdomar plundrat varulager på mjölsäckar påminner om hungerkravallerna i Sverige 1917.Även i Mozambique, Bolivia och Indien har det förekommit matprisprotester, och mycket talar för att detta bara är början. Liksom 2008, då hungerkravaller förekom i mer än 30 fattiga länder, från Haiti till Bangladesh, kan nya matprisrekord skapa en utbredd oro under 2011 – långt utöver världens åter drygt en miljard hungrande.
Att världen står inför en ny global matkris visas, enligt FAO – FN:s mat- och jordbruksorganisation – av att det globala prisindexet för jordbrukets råvaror redan har överträffat nivåerna från den senaste globala matkrisens år 2007-2008. ”Det vore dumt att anta att detta är toppen”, säger FAO:s chefsekonom Abdolreza Abbasian, som enligt Financial Times kallar utvecklingen ”alarmerande”.
Det som framförallt drar upp prisindexet är de stigande kostnaderna på spannmål, socker, vegetabilisk olja, mjölk och kött. Att matkrisen ännu inte har nått samma allvarliga nivå som 2008 beror på att priserna på vete och särskilt ris, som har avgörande betydelse för de allra fattigaste, ännu ligger under det årets nivåer. Goda skördar på till exempel majs i Afrika söder om Sahara håller ock-så nere priserna i några av de mest känsliga länderna.
Än så länge värst utsatta för höga världsmarknadspriser är importberoende länder i Mellanöstern och Nordafrika, som drabbats av de exportrestriktioner på vete som infördes av Ryssland och Ukraina efter sommarens svåra torka.
Svår torka hotar nu också Brasilien och särskilt Argentina, som efter USA är två av världens tre största exportörer av spannmål. Torkan orsakas av La Niña, som i sin tur beror på fallande temperatur på ytvattnet i Stilla havet och som för närvarande är den starkaste på två årtionden.
De skenande matpriserna har flera orsaker. En är fler extrema väderhändelser i stil med den ryska hettan med dess förödande torka och de pakistanska och kinesiska översvämningarna. Liknande väderkatastrofer lär bli allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Enligt FAO är ”finansialieringen av råvarumarknaderna” en annan orsak till de våldsamma prissvängningar, som aldrig tidigare har varit så dramatiska. Inte minst hedgefonder som försöker spekulera i och försäkra mot framtida prisförändringar förstärker prisvaria- tionerna.
Allra värst drabbas de fattigaste, som spenderar uppåt 70 procent eller mer av sina inkomster på mat. Medan spekulanter och agrobusinessföretag kan göra makalösa klipp, drabbas även tredje världens småbrukare utan försäkringar och besparingar mycket hårt.
Andra orsaker till prispressen är expanderande stadsbebyggelser och stigande levnadsstandard hos en ny medelklass i Asien, samtidigt som gapet växer till de mer än en miljard fattigaste.
Även användningen av jordbruksmarker för odling av biobränslen pressar upp matpriserna.
Stigande matpriser kan även leda till social oro i folkrika stater som Kina, Indien och andra asiatiska länder, vilket driver dem till nykoloniala uppköp av odlingsbar mark i Afrika och andra länder, samtidigt som konkurrensen hårdnar på alla sätt. Så har till exempel Sydkorea bildat ett statligt handelsbolag med uppdrag att köpa spannmål av USA:s bönder utan mellanhänder.
Den låtsade medkänslan med Asiens fattiga har drivit det asiatiska fotbollsförbundet till att tillägna kampen mot hunger och fattigdom tre fotbollsmatcher under den asiatiska fotbollskuppen i Doha i Qatar.
Den tilltagande hungern bland världens fattiga är dock en alltför allvarlig fråga för att överlåtas åt elitens hyckleri. Den måste tvärtom, tillsammans med arbetslösheten och den globala uppvärmningen, som är en viktig del av dess orsaker, bli en central drivkraft för en ny global och socialistisk radikalisering bland världens fackförening-ar, bonde-, miljö- och ungdomsrörel- ser.
