Riv Fort Europas murar för asylrätt och familjeåterförening

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

”Förra året var extremt utmanande för människor över hela världen, men ännu mer för så många flyktingar som redan lever marginaliserade och kämpar för att överleva”, summerade FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) i januari det gångna året.

Men EU-ländernas regeringar har utnyttjat pandemin för att bygga nya murar och stängsel. 
Under förra året blev Medelhavet en grav för minst 1 200 flyktingar som försökte nå Europa för att söka skydd och ett bättre liv. Hittills i år har minst 160 människor på flykt drunknat eller rapporterats saknade efter att ha försökt komma till Europa genom att korsa Medelhavet.
Samtidigt är tusentals flyktingar fast i helvetiska läger i Bosnien eftersom EU:s gränser är stängda. ”Det är oacceptabelt att tusentals sitter fast i så omänskliga förhållanden vid Europas gräns. Den fruktansvärda situationen är också ett vittnesmål om de stora bristerna i EU:s migrationssystem”, säger Imogen Sudbury från International Rescue Committee (IRC) i ett uttalande som Svenska Dagbladet återgav den 28 januari.

Bygget av Fort Europa har drastiskt minskat antalet flyktingar som lyckas nå ett EU-land. Förra året var det endast 95 000 människor på flykt som till havs eller landvägen lyckades nå ett EU-land, en minskning med en tredjedel jämfört med 2018 och mindre än en tiondel jämfört med 2015. Detta trots att världens flyktingar är fler än någonsin – totalt 79,5 miljoner (2019), 1 procent av världens befolkning.
EU:s murar har gjort flyktvägarna både längre och farligare. Istället för räddningsinsatser och flyktingmottagande rustar EU-ländernas regeringar upp och militariserar Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) samt kriminaliserar stöd- och räddningsinsatser. Frontex årliga budget har ökat från 142 miljoner euro 2015 till 544 miljoner euro i år.
Till det ska läggas att EU betalar en rad diktaturer och auktoritära regimer samt miliser för att bevaka Fort Europas yttersta utposter och hindra flyktingar från att komma nära ett EU-land. Erdoğans regim i Turkiet har exempelvis fått totalt 6 miljarder euro. 

EU-regeringarna har utnyttjat pandemin för att bygga nya murar.

I slutet av 2020 antog EU en ny ”migrationspakt” som innebär nya murar och inga säkra vägar för flyktingar in till Europa.
Ungefär samtidigt började EU-regeringarna, bland dem den svenska, på nytt att tvångsutvisa flyktingar till Afghanistan, trots det upptrappade våldet och ”att landet faller ned i mörker. Människor sprängs dagligen, nästan hälften av befolkningen riskerar svält, och barn dör av sjukdomar som är enkla att bota. Landet befinner sig i ett farligare läge än det har gjort på två decennier” (Expressen den 28 februari).

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:
• Återinför asylrätten – permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening.
• Töm lägren. Flyktingar ska garanteras boende och smittskydd samt rätt att resa vidare till ett annat EU-land för att söka asyl och skydd.
• Stoppa utvisningarna till krig och förtryck. Riv Fort Europas dödliga murar och stängsel.
• Säkra vägar till Europa för flyktingar. Riv upp EU:s återvändaravtal och samarbete med exempelvis Libyens miliser och Erdoğans regim. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken och kriminaliseringen av stöd- och räddningsinsatser.
• Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar.
• Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala.
• Global kamp mot imperialismens plundring – för en socialistisk värld i fred och frihet.