ROT och RUT: Gynnar främst de rikaste

av Åsa Karlsson // Artikel i Offensiv

En av de mest lyckade stöldkupperna i modern tid skulle man lätt kunna kalla den enorma kapitalöverföring som har skett på initiativ av den borgerliga Alliansen med stöd av ett S som girat höger. En stöld från oss alla vanliga skattebetalare till de mycket förmögna och till de miljonärer som både har ökat i antal och fått det allt bekvämare på vår bekostnad. Jag syftar förstås på de genialiskt namngivna skattelättnader som kallas RUT- och ROT-avdrag.

När fyra borgerliga riksdagspartier – M, C, Folkpartiet (Liberalerna) och KD – satt och fikade inför valet 2006 bestämde de sig för att bilda en klubb, Alliansen, för att lura till sig makten igen. Deras gemensamma program för att förborgliga Sverige och attackera välfärden hade en slogan: ”Det ska vara mer lönsamt att arbeta.” 
När Moderaternas Fredrik Reinfeldt blev statsminister i den borgerliga regering som fick majoritet satte man igång. Jobbavdrag, försämrad Arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring och andra arbetsmarknadsförsämringar pressade människor ekonomiskt. 
Företagen fick diverse fördelar, färre regler med mera, och man införde ”hushållsnära tjänster”. En skattelättnad som kallades ROT-avdrag fanns redan sedan 1993 (Reparation, ombyggnad, tillbyggnad) och nu kom RUT (Rengöring, underhåll och tvätt), tillsammans med en Pigdebatt.

Argumenten som regeringen kom med var främst att reformen skulle ge arbetslösa, nyanlända flyktingar och lågutbildade riktiga jobb, sade man. ”Enkla jobb” skulle vara ett första steg in på arbetsmarknaden. Svarta jobb skulle göras vita, fler skulle kunna köpa tjänster i hemmet, slippa städa och orka jobba mer istället. 
Dessa ”enkla jobb” som politikerna kallade dem skulle dessutom vara ekonomiskt självbärande och inte belasta statskassan, våra skattepengar. M gick hårt ut och menade att i de flesta andra europeiska eller nordiska länder fanns det redan liknande system och de fungerade utmärkt. I Finland fanns sedan början av 2000-talet ett system med hushållscheckar, i Frankrike kunde man välja städbolag efter två system, med skatteavdrag eller utan. 
I och för sig visade det sig att rika fransmän valde att köpa städning och andra tjänster svart av tradition, men äsch.

Som bas för sina uträkningar för ett utökat och utvidgat RUT-bidrag använde Finansdepartementet 2011, på uppdrag av den borgerliga regeringen, en 14 år gammal rapport från Skatteverket (1997), som i sin tur baserades på gissningar och fromma förhoppningar.
Skatteverket och Finansdepartementet angav den ”svarta” sektorn inom enkla hushållstjänster i Sverige, där främst städbranschen ingick, till 3 miljarder kronor, varav 900 miljoner städning och 900 miljoner i barntillsyn. 
Finansdepartementet antog att RUT-avdraget på lång sikt skulle förvandla 70 procent av de svarta jobben till vita. Men de valde att bortse från en mer aktuell och möjligen mer grundad rapport från Skatteverket som angav 780 miljoner kronor, varav städning stod för 600 miljoner.
Finansdepartementets beräkningar på hur många svarta jobb som skulle bli vita var 23 gånger högre än Skatteverkets, vilket är larvigt mycket fel. De hade baserat allt på siffror från Danmark och bara höftat lite; politisk ideologi fick gå före sanning och fakta.
Riksrevisionen är en myndighet med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs av staten. I sin senaste rapport Rutavdraget-konsekvenser av reformen, RiR 2020:2 sågar de mer eller mindre totalt hela RUT-reformen, konstaterar att ända från början var de faktiska underlagen helt åt skogen, och inget av målen med reformen har uppnåtts. 
Tvärtom är det en extremt oekonomisk ”reform” där alla skattebetalare betalar så att en grupp rika, som ändå har råd att köpa tjänster, blivit ännu rikare genom skatteavdrag för städning, poolrengöring, läxläsning och uppfräschning av sommarhuset i Spanien.

All offentlig samhällsviktig verksamhet dignar under nedskärningar medan rika, friska i storstädernas rikemansområden, får sina liv ännu lättare med våra skattepengar.

Förra året gjordes rutavdrag på nästan 6 miljarder kronor. Från början var det tänkt för städning i hemmet. Men RUT har utökats till att också bland annat gälla IT-tjänster, reparation av vitvaror, trädgårdsarbete och flyttjänster.
Kommunalarbetaren gjorde en granskning som visar att RUT i stor utsträckning har använts som en skattesubventionerad arbetskraftsinvandring där många kommer från Östeuropa. 
Den statliga Myndigheten för tillväxtanalys presenterade en rapport 2020 som säger att åren 2010-2015 skapade RUT mellan 7,700 och 9,000 arbetstillfällen, och enligt dem kostar varje jobb, omräknat till heltider, staten och skattebetalarna omkring 2 miljoner kronor. 

Sedan 2009 har RUT kostat oss skattebetalare 34 miljarder kronor och ROT-bidragen den ofantliga summan av 135 miljarder. Varje krona skulle kunna lagts på något annat ställe inom vård och omsorg, sjukvården och skolan. All offentlig samhällsviktig verksamhet dignar under nedskärningar medan rika, friska i storstädernas rikemansområden, får sina liv ännu lättare med våra skattepengar.
De köpare i Sverige som har en personlig inkomst på en miljon (eller mer) årligen står för 42,2 procent av RUT-avdragen. De som bara tjänar mellan 900,000 och en miljon per år står för ytterligare 35,3 procent, enligt en TCO-rapport 2020. 
Mellan 2010 och 2018 ökade både antalet köpare, antal utförare och beloppen kraftigt. Städning står för 80 procent och intressant nog ökade timpriset med 13,7 procent (2015-2017) medan lönerna inte alls visar samma utveckling. 
Tvärtom har ett flertal undersökningar visat att de som jobbar för företag som använder RUT oftast inte har kollektivavtal, är anställda på timme eller annan osäker deltid och trots att ett av de bärande argumenten för RUT var att flyktingar skulle få jobb som ett sätt att komma in i det svenska samhället är det bara 3 procent av kvinnorna som jobbar på städföretag som har flyktingbakgrund. Vanliga företag inom städbranschen eller hemtjänsten har dubbelt så hög andel.

Arbetsmiljöverket har gång på gång larmat om den dåliga arbetsmiljön inom RUT-branscherna. Av de över 500 som har granskats har 80 procent stora brister i arbetsmiljön. Det handlar om arbeten som präglas av splittrade arbetsdagar, antingen korta eller deltider generellt, stress, osäkra anställningar, obetald restid, med mera. 
Svartjobben finns kvar, de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har inte hjälpts av RUT. Det är tvärtom välmående 60-plussare med villa, sommarhus och båt som gynnats. De som har vill ha mer och blir aldrig nöjda. Fattigpensionären, ensamstående mamman, alla med låg inkomst får vara med och betala när Sveriges rikaste 20 procent gladeligen tar för sig.
Forskningen visar att reformen varken i Finland eller Sverige har skapat nya jobb eller dämpat den svarta ekonomin. Både i Finland och Sverige vill politiker utvidga systemet. Istället borde hushållsavdraget och hela systemet nedmonteras. För samhällets bästa.