Rättvisepartiet Socialisterna (RS) i Umeå har startat en kampanj mot de nya nedskärningarna inom vård och äldreomsorg. Partiet mobiliserar nu till en demonstration utanför kommunfullmäktige i juni.– Det behövs kamp mot nedskärningarna, menar Per-Olof Johansson, skötare på geriatriken i Umeå. Ännu mer nedskärningar innebär att trycket på personal och anhöriga ökar ännu mer, samtidigt som väntetiden för patienterna blir allt längre.
Som Offensiv tidigare skrivit om finns planer på att skära ned med 100 miljoner i Västerbottens landsting. Detta beräknas bland annat leda till 700 färre operationer i år.
Speciellt riskerar patienter med behov av mindre akuta operationer att drabbas (exemelvis höftleder, prostata, bråck). På sikt väntar en minskning av antalet tjänster.
Ett av de krav RS driver i kampanjen är 1 000 återanställda i Västerbottens landsting.
Sedan 1994 har antalet anställda minskat med 3 500 (idag är det 10 239 anställda). Antalet vårdplatser har också dragits ned. Inom specialiserad somatisk (kroppslig) vård finns idag 870 vårdplatser.
461 färre vårdplatser
Det är 461 färre vårdplatser jämfört med 1995. Minskningen av vårdplatser är cirka 34 procent! Samma utveckling har skett inom psykiatrin.Samtidigt har det blivit fler äldre och den medicinska utvecklingen gör det också möjligt att behandla fler sjukdomar. Men antalet anställda samt antalet vårdplatser har alltså minskat trots att behoven har ökat. Detta har naturligtvis fått konsekvenser.
Ett exempel är att vårdplatssituationen på sjukhusen i Umeå och Skellefteå under år 2006 beskrivs ha varit så pressad att det för vissa patienter inneburit ”risker för deras säkerhet” (citat VLL Årsredovisning 2006).
Landstingets försämrade ekonomi under början av 1990-talet kom ur minskade statsbidrag samt minskade skatteintäkter i takt med en ökad arbetslöshet.
Landstinget ”löste” detta genom att göra sig av med personal. Men vårdbehoven ökade förstås ändå. I ett försök att klara ekonomin har landstingsledningen (s och v) även höjt skatten.
Ifjol gjordes försök att korta vårdköerna på vissa kliniker, bland annat genom att operera mer. Detta innebar merkostnader i förhållande till budget genom ökade kostnader för personal och material. Det är dessa merkostnader, tillsammans med att skatteintäkterna beräknas bli mindre, som är bakgrunden till de planerade neddragningarna.
Den exakta planen för hur 100 miljoner ska sparas har ännu inte gått att få reda på.
I media har en åtgärdsplan presenterats som ska spara 30 miljoner. Den innefattar bland annat längre sommaruppehåll av viss verksamhet. Troligen kommer inte heller personal som går i pension att ersättas.
– Vården behöver mer pengar, så enkelt är det. Det är ju absurt att gamla människor som slitit hela sitt liv ska få vänta i månader och år på en höftledsoperation. Speciellt upprörande är det när man tänker på de gigantiska vinsterna i storföretagen, säger Per-Olof Johansson.
Finns pengar till vård
– Ta bara kostnaderna för läkemedel. Västerbottens landsting betalade ifjol 797 miljoner kronor för läkemedel. Men pengarna går ju bara direkt till aktieägarnas fickor. Till exempel var Astra Zenecas vinst bara under första kvartalet i år 10 800 miljoner kronor!– Det finns pengar till mer vård, det är ett av budskapen vi vill föra fram med vår kampanj, avslutar Per-Olof.
Frank Pettersson
