”Hel, ren, torr och mätt, det är vad vi får begränsa oss till”. Så beskrev en anställd inom äldreomsorgen i Umeå situationen på hennes arbetsplats, när vi gjorde ett besök. Hennes beskrivning är inte unik. Många som arbetar inom äldreomsorgen arbetar med en ständig känsla av otillräcklighet. Tiden för promenader och småprat har krympt. Men ibland är det även svårt att hinna med att ge den hjälp som de äldre kan behöva vid måltiderna. Detsamma gäller för gångträning och ledvård.
Äldreomsorgen är en viktig valfråga. Socialdemokraterna lovar att satsa 1 miljard per år under 10 år för att förbättra äldreomsorgen. 100 000 nya bostäder ska byggas, såväl särskilda boenden (sjukhem, gruppbostäder) som s k seniorbostäder (vanliga bostäder, anpassade till äldre). Men pengarna som avsätts, 250 miljoner årligen i ett stimulansbidrag till kommunerna, är helt otillräckliga. 250 miljoner räcker till cirka 250 nya sjukhemsplatser.
Att bygga bostäder med enklare service, typ seniorbostäder, är självklart inte lika dyrt. Men det är ändå ytterst osannolikt att kommunerna ska kunna ”hosta upp” resten av pengarna. Typiskt är också att regeringen inte säger något om hur stor andel som ska vara platser i särskilt boende, de som är dyrast att bygga.
Färre särskilda boenden
Även i valet 2002 lovade s att nya äldrebostäder skulle byggas. Men mellan 2001 och 2005 minskade antalet platser i särskilda boenden med över 18 000!Nedläggningen av äldreboenden i kommunerna och nedskärningar på äldreomsorgspersonal har skett i full samstämmighet mellan riksdagspartierna. Därför klingar vallöftena från både regering och högeralliansen om att ”satsa på äldreomsorgen” väldigt falska idag.
Otrygghet
Riksdagspartierna har också varit helt överens om att gamla ska bo hemma så länge som möjligt. Skälen är ekonomiska. En plats i särskilt boende är dubbelt så dyr som om man bor kvar hemma med hemtjänst. Andelen äldre som bor i särskilt boende har också stadigt minskat, speciellt bland dem över 80 år. (Se tabell).Idag är det främst svårt dementa och mycket vårdkrävande som får en plats.
I en undersökning gjord av Sveriges pensionärsförbund visas hur detta gjort att många äldre idag känner sig isolerade och otrygga. Det som oroar allra mest, visar undersökningen, är att de inte ska få plats i särskilda boenden. Socialstyrelsen har flera gånger varnat för att minskningen av antalet platser kan leda till otrygghet, sämre vård och större börda på de anhöriga. Oro och otrygghet måste också vara skäl för att få flytta.
Ett växande problem är också att gamla och funktionhindrade som har rätt till en plats inte får den. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet beslut och domar som ej verkställts med 25 procent. Merparten utgörs av beslut om särskilt boende.
Det är bra att bristen på särskilda boenden blivit en valfråga. Men om någon utbyggnad ska bli av krävs dels mer pengar än de 250 miljoner regeringen lovat, dels att personal, anhöriga och pensionärsorganisationer sätter tryck på de lokala makthavarna.
Att bo hemma ska förstås vara en självklar rättighet för dem som så önskar. Men det kräver en väl fungerande hemtjänst. Och precis som det blivit svårare att få en plats i ett särskilt boende, så har det blivit allt svårare att få hemtjänst. ”Den som vill ha enklare hjälp får förlita sig på anhöriga eller privat hjälp” (Dagens Nyheter 26 februari 2004). Andelen personer över 80 år med hemtjänst har också minskat kraftigt de senaste 20 åren. 34 procent hade hemtjänst 1980, jämfört med 20 procent år 2004.
Svårare att få hemtjänst
Precis som i fallet med vårdplatser, visar en rapport från Socialstyrelsen från förra året hur även en del av de som fått hemtjänst beviljad inte får den. Inom hemtjänsten fick var fjärde brukare mindre än 40 procent av beviljad vård och omsorg. Orsakerna är bland annat, enligt Socialstyrelsen, att tiden inte räcker till för att utföra de insatser som beviljats. Personalen tvingas prioritera bort uppgifter.Hemtjänstens resurser måste öka och kriterierna för att få hjälp måste bli generösare. Att tidigt kunna få hjälp, även med enklare saker, innebär trygghet. Tidiga insatser fungerar dessutom ofta förebyggande. Inte minst kan den sociala kontakten med hemtjänstpersonalen vara rena hälsokuren. Men då måste det finnas tid.
Ökad press på anhöriga
I takt med att det blivit svårare att få hemtjänst och plats i särskilt boende har anhöriga fått ta på sig ett ökat ansvar. Nästan två tredjedelar av all äldreomsorg utförs idag av anhöriga, 70 procent av dessa är kvinnor.”Nu sätter man press även på barnen att ta hand om sina gamla föräldrar”, säger Mats Thorslund, professor vid äldreforskningscentret ARC (Dagens Nyheter 18 augusti).
En allvarlig effekt av tidsbristen för personalen är att många gamla inte får i sig tillräckligt med näring. Istället för hemlagad mat i det egna köket, med allt vad det innebär av dofter och hemtrivsel, får många matlådor hemsända. Hemtjänsten har inte alltid tid att se till att matlådan värms på rätt sätt, och verkligen äts upp. Dementa personer kan glömma om de ätit över huvud taget. Och hur roligt är det att äta ensam?
I en undersökning gjord i Umeå studerades 250 personer över 85 år. Det handlade både om personer på äldreboenden och dem som bor hemma. Var femte var på väg att svälta ihjäl och mindre än hälften åt tillräckligt, enligt Yngve Gustafsson, professor och äldreläkare i Umeå.
Fler anställda krävs
Varken regeringen eller högeralliansen ger något löfte vad gäller fler anställda inom äldreomsorgen. Ändå är högre personaltäthet centralt för en bättre äldreomsorg. Det måste finnas tid för omvårdnad och småprat. Både inom hemtjänsten och på särskilda boenden. I Umeå kräver vi 100 nya heltidstjänster inom äldreomsorgen. Då skulle man kunna vara 5 på morgonen och 3 på kvällen på en enhet med 15 boende. Vardag som helgdag. Kravet har vuxit fram genom diskussioner med personalen under våra arbetsplatsbesök inom äldreomsorgen.På samma sätt borde behovet för hela landet kartläggas i diskussioner med personal, brukare och anhöriga. Detta kunde ligga till grund för en verklighetsförankrad ”Nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen”. Den plan regeringen presenterat riskerar att bli en ny skrivbordsprodukt, då det inte finns några prislappar på de olika åtgärder som föreslås. Och framförallt sägs inget om nya jobb eller högre personaltäthet.
Den miljard per år som regeringen nu tillskjuter är bättre än ingenting. Men det kommer inte att räcka. Bara för att kompensera för pris- och löneökningar i kommunerna krävs cirka 1,5 miljarder per år, enligt Sveriges kommuner och landsting. Att det finns pengar för en verklig satsning på äldreomsorgen understryks av att kommunernas totala kostnader för äldreomsorgen är cirka 80 miljarder. Detta motsvarar inte ens de 100 miljarder som aktieägarna hittills fått i utdelning i år.
En verklig upprustning:
• Fler anställda och ökad personaltäthet inom hemtjänst och på äldreboenden.• Öka antalet platser på särskilda boenden: utred behovet av platser med tvåspråkig personal inom de största språkgrupperna.
• Fler ska ha rätt till hemtjänst – generösare regler.
• Rätt till plats på äldreboende för alla som behöver eller vill ha det.
• Anhöriga måste garanteras tillräcklig ekonomisk ersättning, avlastning och stöd.
Ingrid Eriksson
Källor:
Aktuellt om äldreomsorgen,
Socialstyrelsen oktober 2005
Artiklar ur Dagens Nyheter och Dagens Samhälle
Nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen, Socialdepartementet mars 2006
”Mer personal – kortare arbetstider”
Åsa Eriksson, undersköterska inom äldreomsorgen i Umeå och kandidat i valet för Rättvisepartiet Socialisterna:
Vilka är de viktigaste kraven för en bättre äldreomsorg tycker du?
– Mer personal är det allra viktigaste. Sedan behövs också utbildning. Idag har många av vikarierna inte utbildning. En tredje viktig sak är att förbättra arbetstiderna. Arbetspassen på helgerna är alldeles för tunga. Dom delade turerna borde tas bort. Ett nytt hot är att det kommer bli tätare helgtjänstgöring om Sverige ska följa EU- direktiv om arbetstiderna. Det kan bli jobb varannan helg. Det måste vi bekämpa!
”1 000 nya vårdanställda i Västerbotten”
Per-Olov Johansson, kandidat i valet till Umeå kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna. Per-Olov är 49 år och har jobbat nästan 30 år som skötare, för närvarande på Geriatriken.
Vilka frågor tycker du är viktigast?
– Kampen för mer resurser till offentliga sektorn och att få upp lönerna. Vi driver ju ett krav på 1 000 nya anställda inom vården i Västerbotten, som ett första steg. Det har försvunnit nästan 4 000 jobb sedan 1992. Sedan är det också viktigt att vi tar upp om behovet av ett nytt arbetarparti.
Personal ersätts med larm
Vårdföretaget Carema Äldreomsorg får rätt att ersätta personal med larm under natten. Detta enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Företaget kan därmed spara 2 miljoner per år på äldreboendet Opalgården. Domen är prejudicerande och kan få stor ekonomisk betydelse för äldreboenden över hela landet.
Källa: Dagens Nyheter 18 april 2006
Fakta om äldreomsorgen
Drygt 1,5 miljoner invånare är idag 65 år eller äldre. 2030 väntas antalet vara nästan 2,3 miljoner (23 procent av befolkningen). Av dessa kommer cirka 750 000 vara över 80 år.
Kommunernas kostnader för äldreomsorgen är cirka 80 miljarder per år.
Antal och andel av den äldre befolkningen som bor i särskilt boende:
| År | 1998 | | 2003 | 2004 | ||
| Ålder | Antal | Andel % | Antal | Andel % | Antal | Andel % |
| 65 uppåt | 118 700 | 7,7 | 110 900 | 7,2 | 104 800 | 6,7 |
| 65-79 | 27 900 | 2,5 | 23 200 | 2,2 | 21 500 | 2,0 |
| 80 uppåt | 90 800 | 21,0 | 87 700 | 18,4 | 83 300 | 17,3 |
Källa: Aktuellt om äldreomsorgen, Socialstyrelsen oktober 2005
