Förhandlingarna om Sveriges framtida strategi i Afghanistan som pågick under helgen har lett till en proposition som regeringen kommer att lägga fram på torsdag. Utgångspunkten uppges ha varit Kabulkonferensens ambition att säkerhetsansvaret ska överlämnas till afghanska styrkor år 2014. De flesta stater som idag har trupper i Afghanistan söker nu efter ett sätt att dra sig ur. Även USA har godkänt att president Karzai inlett samtal med talibanerna.
Men uppgörelsen mellan regeringen, S och MP lovar inte tillbakadragande, bara att detta är ”ambitio- nen”. ”Läget på marken avgör om det blir möjligt. Svensk trupp kan vara kvar även efter 2014” (Svenska Dagbladet den 2 november).
Enligt överenskommelsen ska Sverige också gå från en mer ”stridande” till en ”stödjande” insats – men skillnaden mellan ”stödjande” och ”stridande” förband är otydlig.
De 47 svenska soldater och officerare som idag utgör ett stöd till den afghanska armén har i år ”varit invecklade i de svåraste striderna när de varit ute på fält med de afghanska trupperna”, skrev Svenska Dagbladet i tisdags.
De svenska trupperna dras allt längre in i kriget, det är den situation som uppgörelsen i riksdagen nu gett grönt ljus till.
Vänsterpartiet sluter inte upp bakom uppgörelsen. Den rödgröna alliansens kollaps gjorde det lättare för Vänsterpartiet att hoppa av. Enligt Lars Ohly har man hela tiden krävt en tydlig ändring från militärt till civilt, med ökat bistånd och ett tydligt datum för tillbakadragandet.
Med sin uppgörelse med regeringen avslöjar S och MP i vilken riktning de tänker gå efter valet. Socialdemokraterna fortsätter sin anpassning högerut och gör upp med regeringen om en fortsatt svensk närvaro i Afghanistan.
Även år 2011 kommer 500 svenska soldater att befinna sig i landet och risken för fler döda svenska soldater består.
Innan valet, då det rödgröna samarbetet pågick, sålde Vänsterpartiet ut sig i fråga efter fråga, även vad gäller Afghanistan gjorde man eftergifter. Enligt den rödgröna valplattformen var man till exempel för fortsatt samarbete med Nato och krigsövningar på svensk mark som är kopplade till FN.
Det är drygt nio år sedan USA-ledda styrkor invaderade Afghanistan. Invasionen skulle innebära fred och stabilitet. Det är idag vida erkänt att kriget inte kan vinnas.
Konflikten gick in i en ny blodig fas i september då ”Operation Dragon Strike” – en USA-ledd offensiv mot talibanfästen i Kandahar – inleddes. På några dagar tvingades tusentals familjer att fly.
USA:s och dess allierades tal om fred och demokrati har visat sig vara tomma ord och ett sätt att dölja imperialistiska intressen.
Oberoende demokratiska organisationer för arbetare och fattiga i Afghanistan måste skapas som kan kämpa för genuina demokratiska rättigheter, ett slut på kvinnoförtrycket och så vidare.
USA-imperialismen och dess allierade kan inte tvinga på Afghanistan en hållbar lösning. Även en ”stödjande” insats kommer att betyda fortsatt krig mot och förtryck av Afghanistans fattiga befolkning.
Johanna Evans
RS / Offensiv kämpar för ▼
- Stoppa kriget och ockupationen av Afghanistan.
Omedelbart tillbakadragande av alla utländska styrkor. - Nej till talibanernas terror och religiös extremism.
- Det afghanska folket måste självt få bestämma sin framtid – allt stöd till varje strävan att bygga en afghansk kamprörelse och försvarsstyrka som kan förena massorna i en gemensam kamp mot alla former av förtryck, terror och våld.
- Kamp för en demokratisk och socialistisk federation i Afghanistan, Pakistan och södra Asiens länder.