Sanders hoppar av i helt fel tid

av Kshama Sawant, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv

Onsdagen den 8 april utlyste Bernie Sanders att han upphäver sin presidentvalskampanj. Han låg 300 delegater bakom Biden och hade en väldigt svår väg att gå för att vinna nomineringen (till att bli Demokraternas presidentkandidat), men att dra sig ur i detta skedet har gjort miljontals av hans sympatisörer djupt besvikna. De förstår, som vi i Socialist Alternative har argumenterat, att detta primärval likt 2016 har stulits av Demokraternas näringslivsetablissemang.

Sanders beslutade att dra sig ur i en tid då arbetare ställs inför en oemotsvarad kris och när behovet av en socialistisk förändring aldrig har varit tydligare. Coronavirusets epidemi har till fullo avslöjat den enorma ojämlikheten i det amerikanska samhället och de katastrofala effekterna från årtionden av attacker på arbetares rättigheter och nedskärningar på välfärden, däribland sjukvården.
Ovanpå förödelsen som coronaviruset skapar i många arbetarklassområden har vi den nya verkligheten med massarbetslöshet på en skala som bara kan jämföras med Den stora depressionen [med början 1929]. När april månad når sitt slut kommer 50 miljoner att ha förlorat sina jobb, 35 miljoner att ha förlorat sina vårdförmåner knutna till sitt jobb, och tiotals miljoner kommer att tvingas välja mellan att betala hyran eller köpa mat för sina familjer.
Krisen visar på ett nästan oemotsvarat sätt den totala bankrutten hos det kapitalistiska systemet.

Demokraternas kandidat är nu allra troligast Joe Biden, en lojal tjänare till Wall Street under flera årtionden som har stött nedskärningar på socialförsäkringen och Medicaid [statlig sjukvårdsförsäkring]. Han var ledande i den politik som skapade massfängslanden, ledde åtalet i senaten mot Anita Hill som vittnade om Högsta domstolens kandidat Clarence Thomas vidriga sexuella trakasserier, och har kraftigt stött Irakkriget.
Etablissemangets desperation i att stoppa Sanders efter den medvind han fick efter att ha vunnit de första tre primärvalen återspeglas av att de samlades bakom Biden. De erkände till fullo hans desperata svaghet som kandidat och spenderade månader med att försöka hitta en annan kandidat att sluta upp bakom utan framgång. Men medan de lyckades blockera Bernie har de bara skjutit upp räkenskapens dag.
Även om Biden på något sätt besegrar Trump kommer han att behöva hantera en kris jämförbar med Den stora depressionen som kommer att avslöja den Demokratiska ledningens otillräcklighet och elda på önskan hos miljontals om att skapa ett nytt parti för arbetarklassen.

Men det var just rädslan för en andra mandatperiod för Trump, den mest reaktionära presidenten på årtionden, som öppnade dörren för etablissemanget att gå in i en kampanj bestående av massmanipulation efter primärvalet i South Carolina. Ironin är att många som stödjer Biden och köpte argumentet att Sanders skulle vara ”för radikal” för att besegra Trump stödjer nyckeldelarna av Sanders program. I de första 20 primärvalen visade de sista vallokalsmätningarna att en majoritet stödde Medicare for All [allmän sjukvård åt alla].
Trots allt detta och trots att alla opinionsundersökningar visade att Sanders skulle besegra Trump har Bernie sett sig som besegrad och gjort det klart att han kommer att stödja Biden. Sanders team har reducerats till att få fram verbala ”eftergifter” från Biden för en progressiv agenda. Men det vore ärligt talat en vanföreställning att acceptera Bidens inställsamma löften, särskilt eftersom han för bara några veckor sedan sa att han skulle lägga ett veto mot Medicare for All om kongressen godkände det!
Vi förstår varför miljontals är så desperata i att bli av med Trump och att de skulle stödja nästan vemsomhelst. Men vi måste också veta vem Joe Biden är, och han är ingen ”vän” till arbetare, kvinnor, svarta eller invandrare. Vi stödjer honom inte och det borde inte heller Sanders göra.

Sanders strategi att hålla igen funkar verkligen inte i den nya situationen vi befinner oss i. Nu är det dags att stå emot den härskande klassens falska vädjan till ”enighet”, att peka ut de som är ansvariga för katastrofen, och bygga ett starkt motstånd oavsett näringslivsmedias ylande.

Socialist Alternative har stött Sanders sen i november och satsade allt på att vinna valet. Vi ångrar inte vår ståndpunkt baserat på rörelsens enorma positiva drag som han hjälpte till att skapa. År 2016 elektrifierade Sanders miljontals med sin radikala pro-arbetarklassplattform, hans uppmaning till en ”politisk revolution mot miljardärklassen” och hans popularisering av ”demokratisk socialism”. 
Denna gången gick Sanders ännu längre och sa att miljardärer ”inte borde existera”, samtidigt som han pratade om en ”arbetarklassens regering” och utlyste att hans roll som president skulle vara ”chefsorganisatör”. Han manade till en Green New Deal och till och med att ta delar av energiindustrin i offentlig ägo.
Hans kampanj 2016 hjälpte till att inspirera masskamp, inklusive lärarrevolterna 2018 och 2019 samt början på en pånyttfödelse av arbetarrörelsen i landet. Demokraternas näringslivsdonatorer var tydliga med att de föredrog fyra år till med Trump än att ha Sanders i Vita huset.
Samtidigt har vi alltid varit ärliga om Sanders begränsningar och de viktiga saker som skiljer oss åt. Vi pekade 2016 på den motsägelsefulla karaktären av hans kampanj: å ena sidan pekade hans vägran i att ta emot företagspengar på potentialen för ett nytt parti, men å andra sidan drog det samtidigt tillbaka folk till Demokraterna. År 2018 såg vi en ytterligare vändning bland många åt vänster i att försöka reformera Demokraterna, uppmuntrade av valet av Alexandria Ocasio-Cortez och andra som benämner sig som demokratiska socialister till kongressen. 

Vad mer har vi aldrig hållit med om Sanders förklaring om vad socialism är, vilket verkar vara en kombination av FDR:s New Deal och europeiska socialdemokratiska regeringar. Dessa är exempel på försök att rädda det bankrutta kapitalistiska systemet, inte att bli av med det. Det är ett misslyckat projekt, som ytterligare understryks av den nuvarande pandemin och hotet av en klimatkatastrof.
En mer stridbar position mot Biden från första början skulle ha gynnat Sanders genom att avslöja vem Biden verkligen är. Men mer än så; Sanders strategi att hålla igen funkar verkligen inte i den nya situationen vi befinner oss i. Nu är det dags att stå emot den härskande klassens falska vädjan till ”enighet”, att peka ut de som är ansvariga för katastrofen, och bygga ett starkt motstånd oavsett näringslivsmedias ylande.

Miljontals frågar sig ”vad nu?”. Sanders beslut att upphäva kampanjen är utan tvekan ett verkligt bakslag för vänstern. Men det bör också vara ett slut i illusionerna om vänsterns förmåga att omvandla Demokraterna. Det finns en verklig fara av demoralisering, men miljontals får sig också en ögonöppnare. Detta tvingar många att fråga sig, i en tid av oerhörda kriser, vad för slags ledarskap arbetarklassen behöver?
När Sanders tydligt gick mot ett nederlag i upploppet till Demokraternas konvent 2016 efter ett riggat primärval manade vi honom att fortsätta kandidera som oberoende. Detta fick ett stort gensvar och sågs av många som nästa logiska steg. Det är möjligt att han kunde ha vunnit mot Clinton och Trump. 
En liknande uppmaning idag skulle troligen inte få samma stöd eftersom så många miljontals räds att Trump blir omvald. Men nyckelbidragen som Sanders skulle kunna göra till den ytterligare utvecklingen av rörelsen han har byggt är enligt oss att erkänna att det inte går att reformera Demokraterna och att hjälpa till att bygga upp ett nytt parti.
Under tiden kommer de bästa aktivisterna att vända sig till den masskamp som utvecklar sig även mitt under en nedstängning. Redan ser vi hur arbetare på frontlinjerna runtom i landet kräver skyddsåtgärder och risktillägg på lönen, däribland via strejkaktioner. Arbetare i tydligt icke-essentiella sektorer har krävt att deras arbetsplatser stängs.

Med tiotals miljoner oförmögna att betala sin hyra finns det objektivt sett en grund för en landsomfattande hyresstrejk den 1 maj. Vi manar till att detta ska kombineras med arbetsplatsaktioner runtom i landet, även om de är kortvariga, och solidaritetsaktioner med social distansering i arbetarklassområden.
Det är genom dessa kamper på 1 maj och de kommande månaderna som arbetarklassolidaritet och medvetenhet kan byggas, vilket kommer hjälpa till i att lägga grunden för den oberoende arbetarklassutmaningen mot näringslivsmakten som så desperat behövs.