Under fredagen gick det saudiska kungahuset ut offentligt och medgav att journalisten Jamal Khashoggi dödades på landets konsulat i Istanbul. Saudiarabien hävdade att han dog i ett slagsmål, medan uppgifter i internationella media gör gällande att mordet var planlagt och även att kronprins Mohammad bin Salman, som allt mer framstår som Saudiarabiens ledare, personligen ska ha varit involverad. Problemen hopar sig för det saudiska kungahuset och landet hotas nu av sanktioner.
Jamal Khashoggi, liberal journalist, uttalade sig ofta mot kungahuset. Han gick i exil efter att ha kritiserat den saudiska regimen och fått sparken. Tidigare har han pekats ut för att jobba åt den saudiska underrättelsetjänsten och på senare tid har han kritiserat Saudiarabiens krig i Jemen.
Sedan 2017 har han varit i exil och bott i USA, men Khashoggi har varit ett tungt journalistiskt namn i den arabiska världen och jobbat med många nyhetsmedier. I oktober skulle han gå in på det saudiska konsulatet i Turkiet för att få ut sina papper om att han hade skiljt sig – detta skulle bli det sista han gjorde i sitt liv.
Medan turkiska myndigheter har hävdat att han har dödats inne på konsulatet har saudiska myndigheter uppgett att han lämnade konsulatet. Efter en tid medgav de styrande i Saudiarabien att han har dödats, men har inte gett några uppgifter om var kroppen är.
Det är anmärkningsvärt hur det politiska spelet kring det fruktansvärda dådet har utvecklats. Tidigare har Turkiet fått kritik för att de genom undantagstillstånd har hindrat strejker, attackerat journalister och fängslat politiska motståndare, exempelvis företrädare för vänsterpartiet HDP. Erdoğan ser mordet som en chans att få ökat stöd på hemmaplan samt vinna internationellt anseende och allierade.
Konsekvenserna för kungahuset ska förstås inte överdrivas. På grund av den internationella pressen från framför allt journalister och människorättsorganisationer har makthavare tvingats uttala sig om Khashoggis försvinnande. Dock är det ett välkänt faktum vilken sorts regim kungahuset är, och detta har inte hindrat makteliten och kapitalet från att bedriva handel med regimen.
Under helgen tvingades Merkel göra ett uttalande om att Tyskland nu fryser vapenexport till Saudiarabien. Det rimmar ändå illa, eftersom Tyskland bara för en månad sedan beslutade att sälja vapen till diktaturen. Innan detta uppmärksammade dåd var det alltså acceptabelt att stödja en diktatur som mördar människor.
Hoten från makteliten har varit påtagliga för kungahuset och många, framför allt inom Trumpadministrationen, hoppades att frågan skulle försvinna. Faktumet att kungahuset har erkänt Khashoggis död är ett bakslag och sätter USA-imperialismen i en svårare sits än tidigare, samtidigt som Trump vill bevara sina nära relationer till kungahuset. I Mellanöstern är Saudiarabien, vid sidan av Israel, USA-imperialismens viktigaste allierade.
Mycket om Khashoggis försvinnande har kopplats till kronprinsen, Mohammed bin Salman (MBS), där misstänkta gärningsmän har synts med MBS på foton vid flera statsbesök. På flera sätt gör detta det till en komplex fråga i landet. Under förra året vann MBS striden om kronföljden mot sin kusin. Samtidigt som MBS gav ett sken av att vara reformvänlig visade han en blodig sida som försvarsminister. Efter två månader på posten inledde han kriget mot Jemen, och har därför varit i fokus för en del av Khashoggis kritik mot regimen.
MBS och hans rivaliserande kusin har båda försökt positionera sig som fiender till shiastyret i Iran. Kronprinsens krig mot Jemen har varit kritiserat som alltför brutalt av delar den saudiska regimen. Men samtidigt har MBS drivit en popularitetstävling i landet och uttalade sig positivt om kvinnors rätt att köra bil på nationell tv under 2016. Många ungdomar och kvinnor har hoppats att det religiösa styret skulle lätta.
Men samtidigt har repressionen ökat. Arresteringar av kritiker och oppositionella har ökat under hans tid, där även delar av kungahuset har arresterats. Det som har kallats för reformvänlig policy handlar egentligen om något annat.
Genom att minska religionens betydelse i landet har han ökat sin politiska tyngd i landet mot wahabiterna och Muslimska brödraskapet samtidigt som han vill sjösätta nyliberala reformer, varav den största är att sälja delar av det statligt ägda oljebolaget Aramco.
