SBB, Batljan och roffarkapitalismen kan få samhällsekonomin på fall

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Hela den spekulativa fastighetsbranschen är i gungning och Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) är på randen till konkurs. SBB och bolagets storägare, den förre S-pampen Ilija Batljan, kan inte betala av de gigantiska lån som man har tagit för att finansiera en rakt igenom parasitär verksamhet. SBB:s kreditbetyg har sänkts till skräpstatus och aktien har förlorat drygt 90 procent av sitt värde sedan toppnoteringen 2021.
Mycket pekar mot att det blir staten och skattebetalarna som till sist får betala priset för SBB:s, Ilija Batljans och andra fastighetshajars svindlande affärer och stöld av offentliga tillgångar.

SBB grundades 2016 av Ilija Batljan som började sin karriär som socialdemokratiskt kommunalråd i Nynäshamn för att sedan bli det privata bostadsbolaget Rikshems vice vd. I slutet av 2015 fick han sparken från Rikshem efter att det uppdagades att han i hemlighet hade sysslat med fastighetsaffärer i ett eget bolag.
Redan under sin tid på Rikshem började Batljan köpa så kallade samhällsfastigheter, offentligt ägda förskolor, skolor, universitet, vårdhem, trygghetsboenden med mera, samt kommunala bostäder som reades ut.
”Finns mycket guld kvar på marknaden. Han (Batljan) tror på en säljvåg av samhällsfastigheter runt om i landet”, skrev en finanstidning 2013.
Inte sällan har fastigheter köpts av S-pampar som Batljan lärt känna under sin tid ”i politiken”. År 2015 sålde exempelvis S-styret i Luleå kommun med Niklas Nordström i spetsen 1 600 lägenheter till Rikshem i en affär som stank av vänskapskorruption.

Efter att SBB hade bildats blev bolaget snabbt ett av landets största fastighetsbolag genom sina köp av samhällsfastigheter som kortsiktiga politiker sålde ut för att sedan hyra dem. För SBB var det en enormt lönsam affär; enligt Batljan handlade det om köp av ”kassaflödesfastigheter”, som för kommunerna blev en dyr förlustaffär.
Per Lindvall skrev i Affärsvärlden den 30 april 2021 under den talande rubriken ”Att sälja samhällsfastigheter är ren idioti” att:
”Från köparsidan är det inte svårt att förstå varför. De erbjuder i princip riskfria hyresgäster och normalt mycket längre kontrakt än vid gängse kommersiella hyresavtal. På kostnadssidan har de också fördelen av att inte belastas med någon fastighetsskatt.
Omsättningen av samhällsfastigheter har också tagit fart. Från att ha legat på runt tio miljarder kronor per år lyfte försäljningarna under 2019 till det dubbla.
Under fjolårets pandemi gick proppen ur då svenska samhällsfastigheter för 45 miljarder kronor bytte ägare. Då ska det sägas att det inte bara har varit fråga om rena utförsäljningar från kommuner, regioner och stat, utan även andrahandsförsäljningar mellan privata aktörer.”

I likhet med andra fastighetsbolag köpte SBB fastigheter med lånade och billiga pengar. Enligt Batljan lånade han 250-300 miljoner kronor under de första åren, och därefter har lånesumman bara ökat. SBB har idag kortsiktiga lån på 14 miljarder kronor och långsiktiga lån på över 70 miljarder. Batljans eget holdingbolag, som är SBB:s storägare, har skulder som är minst en halv miljard kronor större än hans tillgångar.
Så länge räntan låg på noll och hyresintäkterna bara ökade kunde SBB växa och köpa inte bara samhällsfastigheter, utan även andra bolag – allt med lånade pengar. Redan år 2018 blev SBB utsett till ”årets fastighetsbolag” och hyllades av det kapitalistiska etablissemanget för sin extremt snabba expansion efter att Batljan lovat att utdelningen skulle höjas varje år i hundra år och påstått att SBB-aktier är ett tryggare sparande än att ha pengarna på banken.
SBB har idag nära 750 samhällsfastigheter och ett stort lägenhetsinnehav, varav drygt 8 300 lägenheter, efter en så kallad avknoppning, har lagts i ett bolag som heter Neobo.

Köp av fastigheter ”har gett upphov till större rikedomar i Sverige än någon annan bransch. Av Sveriges 542 miljardärer har ett 70-tal tjänat sina pengar helt eller delvis på att äga fastigheter”, skrev Andreas Cervenka i sin bok Girig-Sverige.
Och Batljan blev dollarmiljardär på rekordtid. ”För Spotifygrundaren Daniel Ek tog det tio år, medan den före detta S-politikern har nått denna elitstatus på drygt fem år och tillhör därmed de 0,0003 promille rikaste människorna på jorden” (Girig-Sverige).
Så länge fastigheterna steg i värde, aktiekursen gick upp och utdelningen ökade kunde denna lånefinansierade expansion fortsätta. Bubblan blåstes också upp av exempelvis Riksbanken som under åren 2020-2021 lånade ut 12 miljarder kronor via företagsobligationer till fastighetsbolag SBB och Heimstaden, som också sitter på ett enormt skuldberg som man vill att hyresgästerna ska betala genom dubbla hyreshöjningar i år.
”Riksbankens snabba och massiva stödpaket blev räddningen [under pandemin]. Därtill har Riksbanken under 2021 köpt SBB:s räntepapper för 300 miljoner, vilket bidrar till att sänka bolagets lånekostnader. Resultatet är att staten i ena änden garanterar att SBB får in sina hyror. Och i den andra hjälper till att hålla företagets räntebetalningar i schack” (Girig-Sverige).

Bakom krisen finns den giftiga kombinationen av kapitalismens kortsiktiga vinstjakt och marknadspolitiken.

Bankerna var andra som villigt lånade ut pengar till spekulanterna.
När sedan tillgången till billiga pengar sinade och räntan började höjas sjönk tillgångarna i värde och det blev allt svårare att betala de allt dyrare skulderna. Förra året var krisen ett faktum.
Bakom krisen finns den giftiga kombinationen av kapitalismens kortsiktiga vinstjakt och marknadspolitiken. Det var samma kombinationen som orsakade 1990-talets kris som började med att fastighetsmarknaden kollapsade, vilket resulterade i en bankkris och till sist den svåraste krisen för samhällsekonomin sedan 1930-talet.
Men dagens kris är på en helt annan nivå, och det rör sig om helt andra belopp. Skulderna räknas i hundratals miljarder kronor – enbart Heimstaden har idag omkring 200 miljarder kronor i skulder och SBB är konkursmässigt. Dagens kris kan mycket väl visa sig vara endast början till en utveckling där fastighetsbolagen faller som dominobrickor och drar med sig banker och andra långivare i fallet.

SBB:s krisförlopp visar hur snabbt lägesbilden kan ändras. Krisen i SBB blev akut när den utlovade utdelningen, trots att kassan är tom, sköts på framtiden. Det i sin tur medförde att Batljans holdingbolag inte fick pengar att betala av lånen på och därmed tvingades ställa in räntebetalningarna.
Batljans holdingbolag, som har skulder på 2,5 miljarder kronor, och SBB är bankrutt. Ytterligare utförsäljningar kan bara ge liten lindring om ens någon.
I förra veckan avgick Batljan som SBB:s vd för att efterträdas av Leiv Synnes, tidigare fastighetsbolaget Akelius finanschef. Akelius och andra fastighetshajar har nämnts som köpare av SBB eller delar av bolaget för en billig penning för att om möjligt berika sig själva och säkra fortsatt plundring av offentlig egendom.
Men SBB och andra privata fastighetsbolag måste omedelbart förstatligas, med kompensation endast till småsparare. Batljans och andra storägares tillgångar däremot måste konfiskeras. Utöver det behövs ett omedelbart stopp för utförsäljningar av samhällsfastigheter och kommunala lägenheter för att sätta punkt för den asociala marknadspolitiken som har gjort bostäder och fastigheter till spekulationsobjekt samt skojare som Ilija Batljan till miljardärer.