Sexistiska fördomar överallt på jorden

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

90 procent av människorna på jorden har fördomar mot kvinnor. Det har FN fått fram genom en undersökning i länder vars befolkningar motsvarar 85 procent den globala befolkningen. Gender social norms index visar att en av fyra människor tycker att män har rätt att slå sin fru.

Fysisk integritet är det område där det finns mest fördomar; 75 procent av jordens befolkning ger upphov till sådana fördomar. Det är ingen slump, eftersom det sexuella förtrycket är en nyckelstruktur i könsmaktsordningen.
En fjärdedel av befolkningen i världen tycker att det är rättfärdigat för en man att slå sin fru. Lika många kvinnor över 15 år – 26 procent – uppger att de har upplevt våld från sin partner. 58 procent av befolkningen i världen har fördomar när det gäller reproduktiva rättigheter.
Det är inte så överraskande att världen kommer att missa FN:s målsättning att nå jämställdhet år 2030, eftersom det system som skapar könsklyftan har lämnats intakt. Utvecklingen stagnerar sedan år 2019. FN konstaterar att en stark rörelse mot kvinnors rättigheter har fått fäste på många håll i världen och att utvecklingen där backar.
Organisationen nämner också positiva feministiska rörelser som Ni Una Menos, Metoo, I will go out och Times up – det går att mäta att dessa rörelser har åstadkommit reformer som har tryckt tillbaka fördomarna.

En av de starkaste jämställdhets­trenderna i världen de senaste årtiondena har varit att fler flickor får börja skolan. Nu går 90 procent av flickorna i världen i grundskola, enligt Världsbanken. På 1970-talet var det bara 70 procent. För pojkar har andelen ökat från 78 procent 1972 till 91 procent idag.
En annan trend är att flickor har bättre skolresultat än pojkar. När flickor får utbilda sig ökar så klart deras chanser till egen försörjning. Däremot ser inte FN att högre utbildning för kvinnor leder till minskat inkomstgap. Till och med i de 59 länder där vuxna kvinnor generellt sett har högre utbildning än män är klyftan i inkomst 39 procent.
Återigen slås man över den oerhörda mängd oavlönat arbete som utförs av kvinnor i världen. Detta reflekterar kvinnors ställning i familjen och i sina förhållanden. I länder med lägre nivåer av sexistiska fördomar står kvinnor för två gånger så mycket oavlönat hushållsarbete som män. I länder med högre nivå av fördomar står kvinnor för mer än sex gånger så mycket oavlönat hushållsarbete än vad männen utför.

Artikelförfattarna menar att de kan visa att länder med kvinnliga ledare tog bättre politiska beslut rörande strategi att bekämpa covidpandemin som ledde till lägre dödstal. FN menar sig se en positiv effekt även i de få fall där kvinnor deltar i fredsförhandlingar.
Samtidigt konstateras det att kvinnor fortfarande bara utgör 10 procent av statsöverhuvudena – samma nivå som 1995 – och innehar 25 procent av parlamentsplatserna i världen. FN menar att när en kvinna blir politisk ledare kan detta antingen öka acceptansen för kvinnor, men det kan också leda till en backlash som ökar motståndet.

Det är det ekonomiska systemet som lägger den materiella grunden som ger upphov till fördomar.

Vad är trenden? Fördomarna har knappt minskat det senaste årtiondet. De 38 länder där det finns data från både åren 2010 till 2014 och från senaste undersökningen, 2017 till 2022, har andelen med minst en fördom enbart sjunkit från 86,9 procent till 84,6 procent. Mest positivt utveckling är det i Tyskland, Uruguay, Nya Zeeland, Singapore och Japan; sämst i Chile, Sydkorea, Mexiko, Ryssland och Kirgizistan.
Det är stora skillnader mellan länderna i FN:s undersökning om fördomar. Sverige verkar ligga på andra plats med 28 procent av befolkningen som hyser någon form av fördom om kvinnor efter Nya Zeeland som är bäst på 27 procent. Finland når en nivå på 52 procent med fördomar och Frankrike 56 procent. Många av de 80 länder som är undersökta ligger mycket högt, över 90 procent, alla låginkomstländer, där Bangladesh med 99 procent är högst.

Rapporter som denna ger viktiga fakta om tillståndet i världen. Med tanke på att könsmaktsordningen, som en integrerad del av kapitalismen, råder över hela världen vore det väldigt märkligt om detta system inte också producerade fördomar.
Problemet med FN:s rapport är att den pekar på ett bakvänt resonemang. Det är lätt att läsa rapporten som att det är fördomarna som håller uppe systemet och förtrycker kvinnor. FN:s lösning blir då att lägga all vikt vid utbildning och politiska ledare. Fast egentligen står det svart på vitt i rapporten: i länder där arbetar- och kvinnokampen har vunnit en starkare välfärd på bekostnad av familjens roll och där kvinnor har en större del av lönearbetet, där är fördomarna mycket lägre.

Det är alltså ekonomin som lägger grunden och det är den som måste ifrågasättas. Och i inget land är fördomarna borta eller jämställdhet nådd. Därför behövs antikapitalismen i den feministiska kampen. Det är det ekonomiska systemet som lägger den materiella grunden som ger upphov till fördomar.
I ett demokratiskt socialistiskt system däremot, med gemensamt ägande av ekonomin som grund och produktion i syfte att skapa välfärd åt alla, skulle möjligheterna finnas till en effektiv kamp mot fördomar av alla slag.