av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv
I slutet av mars rapporterades att Region Jämtland/Härjedalen förväntas gå 300 miljoner kronor back i år jämfört med budgeten. Anledningen till den försämrade ekonomin är högre kostnader för verksamheten, ökade personalkostnader, ökade kostnader för hyrpersonal, ökade läkemedelskostnader samt ökade pensionskostnader.
Förra mandatperiodens blågröna styre prioriterade budgetunderskottet. Det fick till följd att regionens vårdköer är bland de längsta, om inte de längsta, i landet. Det nya styret säger sig vilja kapa vårdköerna.
Jämtland/Härjedalen är inte ensamma om sina ekonomiska problem. I januari var det till exempel i Västerbotten bara 40 procent av ortopedpatienterna som fick sin operation inom 90 dagar. Många västerbottningar har skickats till andra regioner, vilket har kostat regionen pengar – förra året närmare 18 miljoner kronor.
Region Västerbotten har nu beslutat att spara 100 miljoner kronor på personal utan att det ska märkas i vården (hmm). Man ska minska administrativ personal dit bland annat lokalvårdare räknas. ”Vi får minska våra ambitioner”, säger regiondirektör Tommy Svensson till SVT den 27 mars. Han går inte närmare in på vilka ambitioner som ska minskas.
Ett annat exempel är Region Uppsala. Där förväntas Akademiska sjukhuset gå 650 miljoner kronor back detta år. Även för lasarettet i Enköping väntar man sig en förlust, närmare bestämt 15 miljoner kronor.
Andra regioner rapporterar också ekonomiska problem. I Västra Götaland tillsätter man till exempel en extern granskning av sjukhusens ekonomi efter information om att dessa redan i februari befann sig i ekonomiska problem.
Ekonomiska problem drabbar alltså regioner från norr till söder. Det är i huvudsak tre orsaker till problemen. Den viktigaste är inflationen och de ökade kostnaderna för bland annat läkemedel som den för med sig. Vi får heller inte glömma de höga elpriserna i början av året.
En annan orsak är att pensionskostnaderna i år ökar med 22 miljarder kronor, vilket har fått de flesta regioner att budgetera för ett underskott. Problemen att rekrytera personal är den tredje orsaken. Personalbristen har lett till att regionerna har fått ta in allt mer hyrpersonal vilket driver upp kostnaderna.
Bengt Bergqvist (S), ordförande i regionstyrelsen i Jämtland/Härjedalen, säger till Länstidningen Östersund (LT) den 29 mars att det känns som om de jobbar både i uppförsbacke och motvind.
I slutet av mars hade Sveriges kommuner och regioner (SKR) en konferens där finansminister Elisabeth Svantesson (M) deltog. Hon fick frågan om varför regionerna inte får något ekonomiskt stöd. Hennes svar var att det inte blir några pengar på grund av inflationen.
Om inte inflationen är en orsak att stötta regionerna, vad är då en orsak? Det blir väl som vanligt: regionerna skär ner och regeringen avsvär sig allt ansvar.
Ledande politiker ute i regionerna kan inte nöja sig med att be finansministern om finansiell hjälp och när de inte får det gå hem, knyta nävarna i byxfickan och fortsätta nedskärningar (eller effektiviseringar som de föredrar att kalla det).
Eftersom hälso- och sjukvården har problem över hela landet beror det inte på misskötsel i den ena eller den andra regionen. Det är ett nationellt problem, som har utsatts av flera års nedskärningspolitik och underfinansiering.
Vi kan inte ha personer som dör i operationskön, något som har skett i bland annat Västerbotten.
Regeringen måste tvingas till att skjuta till mer pengar, men för att så ska bli fallet krävs det organisering och kamp underifrån. Det går inte att skylla på inflationen och på grund av den inte göra något. Sjukvården går på knäna runt om i landet och det finns inga tecken på någon förbättring, tvärtom.
Det är hög tid för ett landsomfattande sjukvårdsuppror för mer resurser och och en uppvärdering av de anställdas löner och villkor.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.