Ska inga lärdomar dras av privatiseringarnas covid-fiasko?

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Sverige har genomlidit flera pandemier under åren, där digerdöden och spanska sjukan är de mest ryktbara. Den senaste pandemin är covid-19. Att vi förr eller senare skulle drabbas av en pandemi visste vi, bara inte när. Det borde alltså ha funnits en beredskap för att det skulle ske. 

I Sverige har vi en ansvarsprincip som innebär att den som har ansvaret i normala fall också har det i kris. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen och regionerna för sjukvården. Där har det redan tidigare brustit, till exempel när äldre personer har skickats hem från sjukhuset utan att kommunen blivit informerad.
Bristerna i ansvarsfördelningen visade sig tydligt i coronahanteringen. Kommunals ordförande Tobias Baudin säger enligt Ekoredaktionen att det är tydligt att staten behöver ta ett större ansvar. Inrikesminister Mikael Damberg säger att regeringen har tagit ett stort ansvar, att man har tillfört resurser.

Kommuner och regioner ska vart fjärde år göra risk- och sårbarhetsanalyser. I små kommuner är det svårt att ha någon med kompetens att sätta sig in i alla frågor på djupet. 
Den svenska ansvarsfördelningen har visat sig mycket bra för de som borde vara ansvariga. De har nämligen kunnat skylla ifrån sig och lägga skulden på andra. Naturligtvis har Kommunal och Tobias Baudin rätt i att staten borde ta ett större ansvar. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun eller region du råkar bo i. 

Flera analyser säger också att hälso- och sjukvården saknar större lagerhållning och är beroende av regelbundna leveranser. Det såg vi speciellt i början av pandemin när brister på sjukvårdsutrustning var skriande. 
Just in time-systemet har satt stora käppar i hjulet för en rättvis vård och för beredskapen som helhet. En pandemi ställer till det ännu mer, men även en grundstötning som stänger Suezkanalen, något vi såg i våras, ställer till det. 
Med nuvarande system är behovet av regelbundna transporter från Kina stort. Blir det problem någonstans i transportkedjan klarar vi oss inte länge. Vi kan inte förlita oss på att transporter över halva jordklotet alltid fungerar problemfritt. Vi ska inte heller förlita oss på privata företag. Vid en bristsituation höjs priserna enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Vi kan också hamna i den situation vi gjorde tidigare under pandemin att företagen säljer till högstbjudande oberoende av tidigare kontrakt.

Det kommer fler kriser. Beredskapen måste vara god. Det nyliberala tänkandet med just in time, privatiseringar med mera klarar inte av kriser. Systemet med ansvar fördelat på 290 kommuner och 21 regioner klarar inte heller av det på ett tillfredsställande sätt. Det måste vara den viktigaste lärdomen av coronakrisen.