Skakande om en svensk äldreomsorg som inte fungerar

av Katja Hildén // Artikel i Offensiv

Boken Jag är inte död, jag är bara gammal är en skakande skildring av svensk äldreomsorg då den inte fungerar utifrån ett äldre- och anhörigperspektiv.

Ylva Floreman skriver om sin mors och författarens egna erfarenheter med skoningslös ärlighet som bara blir uthärdlig tack vare författarens värme och solidaritet med människorna i boken.
27 procent av Sveriges befolkning är över 65 år och var femte svensk vårdar regelbundet en närstående. Det innebär att många av oss är väl förtrogna med den plågsamma verklighet som lyfts fram i boken. Det krävs en smula mod för att vända blad när smärtan hugger tag i en redan på första sidan. Åtminstone jag brukar snabbt skjuta undan tankarna på en eventuell framtid som sjuk, fattig och pensionär.
För anhöriga med liknande erfarenheter som författarens kan det kännas lite av en välsignelse att få läsa en bok som tar upp så mycket av det man själv känner, tänker och erfar. Ylva Floreman beskriver dessutom äldre människor i boken på ett intressant och värdigt sätt i skarp kontrast till den avhumaniserade behandling de alltför ofta möter inom svensk äldreomsorg.

För sköra och sjuka pensionärer som saknar tillräckligt med pengar för att lösa vårdbehovet via dyra privata lösningar återstår den ständigt nedbantade offentliga omsorgen som ofta inte fungerar varken för dem eller för de anställda.
Ylva beskriver sakligt de förnedrande, fysiskt smärtsamma och livsfarliga situationer som uppstår under dessa ohållbara villkor, och den avhumaniserande, utstuderat snåriga byråkratin som har förvandlats till att i praktiken förhindra pensionärer från att få igenom sin rätt till vård, trygghet och livskvalitet.
Författaren tydliggör också att det är kombinationen av ekonomisk högerpolitik som möjliggör denna orättvisa och grymma äldreomsorg. Profitjakten inom välfärden innebär att anställda och brukare inte är första prioritet, utan vinsten. Det går ut över arbetsmiljö, villkor och kvaliteten på omsorgen.

Som läsare frågar jag mig själv hur vi i ett av världens rikaste länder kan behandla en utsatt samhällsgrupp på det här omänskliga sättet? Det är ju inte på grund av bristande resurser. Många pensionärer i Sverige har det bättre än någonsin, samtidigt som alltför många pensionärer tvingas uthärda sina sista år på ett oacceptabelt sätt.
Boken tydliggör även hur arbetarklassförtryck, ojämställdhet mellan könen och rasism präglar både anställdas arbetsvillkor och de äldres livsvillkor. Äldreomsorg handlar om människosyn och fördelningspolitik. Det går inte att driva en god äldreomsorg utan tillräckliga resurser. En god äldreomsorg för alla oavsett ekonomisk klasstillhörighet leder till samhällsvinst på flera plan.
Ylva tar också upp om hur pandemin blottade de skriande bristerna i den nyliberalt anpassade äldreomsorgen och en vag förhoppning om att vi skulle ta lärdom av detta. Men hittills har det inte skett några radikala förändringar inom äldreomsorgen.

Det är valår och boken är bara 136 sidor lång. Tänk om ansvariga politiker och övriga makthavare skulle läsa denna engagerande bok om en bister verklighet och sedan välja de äldre och sköras sida istället för de hänsynslösa välfärdsoligarkernas?

Författare: Ylva Floreman
Förlag: Verbal förlag
Utgivningsår: 2022
Antal sidor: 136