Skärpta villkor för anhöriginvandring

Av STEPHEN RIGNEY // Artikel i Offensiv

Den blåbruna regeringens rasistiska mål är att minska invandringen så mycket som möjligt. Förra året infördes det lagändringar som gjorde det svårare för vissa personer med uppehållstillstånd att återförenas med sina familjer i Sverige. Nu har regeringen tillsatt ytterligare en utredning om skärpta villkor för anhöriginvandring.

I regeringens direktiv till utredaren är uppdraget tydligt – utgångspunkten ska vara ”en stram reglering som inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten” eller enligt Sveriges andra internationella antaganden. Med andra ord ska miniminivån även bli maximinivån – invandringen ska hållas nere till det absoluta minimum som regeringen kan komma undan med.

Bland de frågor som utredningen ska titta på är hur möjligheten att vara anknytningsperson kan begränsas. Det gäller framför allt flyktingar eller andra som har uppehållstillstånd, men även rätten för svenska och andra nordiska medborgare att ta hit sina anhöriga ska kraftigt begränsas.
Utredaren ska även se över hur begreppet ”anhörig” kan tillämpas så snävt som möjligt till att bara avse makar, sambor och barn under 18 år. Redan idag är möjligheten för någon annan anhörig utöver dessa att komma till Sverige på anknytning väldigt begränsad, men denna möjlighet ska alltså helt avskaffas. Denna snäva tolkning ska dessutom stärkas upp med utvidgade rättigheter att kräva dna-analys som styrker släktskapet som en förutsättning för att kunna räknas som anhörig.
Ett höjt försörjningskrav är också ett ämne i utredningen. Regeringen påstår att syftet med ett höjt krav är att förhindra att anhöriga hamnar eller riskerar hamna i fattigdom när de kommer till Sverige. Det argumentet har vi hört förut: samma argument framfördes när försörjningskravet för arbetstillstånd mer än fördubblades förra året, från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden (nu ligger den på 28 480 kronor). Liksom när det gäller arbetstillstånd vill de blåbruna att försörjningskravet även fortsatt gäller vid en förlängningsansökan. Det innebär att familjer riskerar att splittras på nytt om de inte längre uppfyller kravet.
Men om det är gränsen för fattigdom, vad gör då regeringen för de hundratusentals arbetare som tjänar mindre än det idag? Mer än en halv miljon arbetare hade 26 100 kronor eller mindre i månadslön år 2023, medan lägstalönen i årets överenskommelse mellan exempelvis Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är 22 500 kronor per månad.
Liknande fattigdomslöner förekommer i andra branscher såsom restaurang och hotell, städ och hemtjänst. Det avser dessutom en heltidslön i branscher där det inte sällan förekommer ofrivilligt deltidsarbete och som oftast är kvinnodominerade. Den faktiska lägsta lönen är för många egentligen ännu lägre.

Men det långsiktiga målet är inte bara att sänka antalet personer som beviljas uppehållstilltånd, utan även att försämra villkoren för de som har uppehållstillstånd. Därför ska utredaren se över möjligheten att anhöriga ska exkluderas från det svenska sjukförsäkringssystemet.
Det följer av den nya lagändringen som innebär att ukrainare som har kommit till Sverige enligt massflyktsdirektivet och som folkbokför sig efter 1 november inte kommer att ha rätt till ett flertal socialförsäkringsförmåner inklusive barn- och bostadsbidrag. Så mycket för den låtsade oron för fattigdom.■